Corren träffar Muhammed Almohsyn, Muhammed Alqady, och Fadi Mamari som bor på Hotell Stallet för att höra deras syn på falsklarmen. Fadi Mamari har även bott på ett asylboende i Värmland och säger att problemet fanns även där.
– Många får vänta länge på asylboenden, många är krigsskadade och kan starta larm för att bli sedda och lyssnade på. De mår mycket dåligt.
På Stallet menar männen att larmen har olika förklaringar. Några boende röker på sina rum, andra lagar mat.
– Det är inte tillåtet, förtydligar Fadi Mamari.
När det gäller maten menar han att måltiderna inte alltid är tillräckliga och att en del människor är hungriga.
– En lösning vore att vi fick någonstans att kunna laga mat själva, säger han och får medhåll av Muhammed Almohsyn och Muhammed Alqady.
– Det problemet skulle lösas om vi fick tillgång till köket, men jag har förstått att det är mycket regler kring det i Sverige, säger Muhammed Alqady.
Männen talar också om en osämja mellan personal och boende, som kan ha lett till att några boende startat larmen medvetet. Situationen har blivit bättre och de har förväntningar på en nytillsatt platschef, som de bedömer arbetar medvetet med problemet. Under tiden har antalet larm minskat.Männen berättar också att tidigare personal bett boende skriva under ett papper, där de skulle förbinda sig att betala drygt 1 000 kronor om de varit skyldiga till ett falsklarm. Boende opponerade sig och kontaktade Migrationsverket som ska ha nekat Jokarjo att bestraffa boende med en sådan avgift.
Fadi Mamari önskar mer information från räddningstjänsten om brandlarm.
– Vi fick den informationen i Värmland och det var mycket bra.