Lena och Björn blev blåsta på sammanlagt 70 000 kronor. I och med att de gjorde överföringarna själva och själva godkände dem, får de inte tillbaka några av pengarna de förlorade.
– Man känner sig ju kränkt, säger Lena, som egentligen heter någonting annat.
– Förnedrad, tillägger Björn, som också heter någonting annat.
– Jag var svimfärdig efteråt. Jag kunde inte hålla i ett glas. Benen bara skakade, säger Lena.
Allting började tisdag 18 juli. Lena väntade ett samtal från vårdcentralen när hon fick ett samtal utan uppringnings-ID. Vanligtvis brukar inte Lena svara på samtal utan uppringnings-ID, men eftersom att hon väntade ett samtal från vårdcentralen så trodde hon att det kunde vara de som ringde.
Det var inte vårdcentralen som ringde, utan det var en dam som sa att hon var från Ikanos säkerhetsavdelning. Damen berättade att de ringde för att upplysa Lena om lånet hon tagit på 95 000 kronor.
Lena sa direkt att det inte stämde, varpå damen sa att det i så fall var en id-kapning.
Damen sa att personen fortfarande är aktiv på Lenas konto, och att de måste försöka spärra det fort.
Lena kopplades vidare till en annan person, en man, på Ikanos säkerhetsavdelning, som sa att det inte är någonting att oroa sig för och att de kommer gå vidare med en polisanmälan efter att allting är ordnat.
Lena och Björn tyckte att det lät obehagligt men trovärdigt.
Mannen började berätta att massor av pengar redan är uttagna, och att man nu måste försöka få tillbaka dessa.
Mannen uppmanade Lena att gå in på sitt bankkonto och göra överföringar till diverse bankkonton. Men mannen var väldigt noggrann med att Lena inte skulle uppge några siffror, koder eller liknande för honom.
– Det sa han flera gånger, vilket gjorde det hela mer trovärdigt och seriöst, säger Lena.
Mannen instruerade även Lena att skriva med en "spärrkod" i överföringarna, vilket skulle göra att hon fick tillbaka pengarna.
Efter att Lena överfört 24 000 kronor till ett bankkonto berättar hon att det började kännas väldigt olustigt.
Men mannen försäkrade Lena om att hon inte skulle tänka så, utan att detta var sättet att föra tillbaka pengarna som redan tagits ut.
Lena berättar att hon inte kunde tänka klart under hela samtalet som höll på i fyra timmar.
– Jag kände mig helt blockerad. Det var en enda röra, säger hon.
Efter att Lena hade fört över pengar till diverse bankkonton sa mannen att det var dags för Swish också.
Lena fick olika telefonnummer och blev uppmanad att swisha dem.
Mot slutet av samtalet, när allting var klart enligt mannen på telefonen, började Lena och Björn tänka att de blivit blåsta.
– I efterhand är det ju så jävla dumt. Man läser om det här, man hör om det här, och sen står man där med skägget i brevlådan själv, säger Björn.
– Men det var så jävla utstuderat. Och så fruktansvärt bra gjort, tillägger han.
Lena berättar att det som gjorde att de föll för bedrägeriet är att det inte var från en bank som de ringde.
– Man vet ju att banker inte ringer upp en och hur man ska uppföra sig då. Men det här var ju en säkerhetsavdelning som ringde, säger Lena.
Både Lena och Björn trodde att det skulle vara lätt att upptäcka ett bedrägeri, och att de aldrig skulle gå på det själva. De ställde upp på denna intervju mest för att varna andra.
– Kan vi rädda bara en person så är vi nöjda, säger Björn.