"Det är en bra insändare. Den beskriver problemet. I mycket delar jag uppfattningen, men inte att det är riktigt så illa", säger kommunpolis Pär Fridh.
Det är i en insändare som en privatperson i Åtvidaberg skriver: "ser dagligen hur droger nyttjas och byter ägare. Allt sker helt öppet, inte sällan med bråk och misshandel som följd."
Den bilden bekräftas av personer vi tar kontakt med. De uttalar sig anonymt om sina iakttagelser på och omkring Stortorget:
– Man ser personer rulla och röka på. Jag har sett dem bli stenhöga, säger en person.
En annan beskriver hur yngre personer med luvtröjor och neddragna kepsar återkommande kommer på gångbron från resecentrum mot torget.
– En av dem verkar ha ett jäkla humör. Han har ryckt i dörrar och sparkat omkring sig. Jag har sett hur de räckt över saker åt andra och hur det fipplas på mobiler. Kanske de swishar för droger?
Förfrågningar om någon har droger att sälja har snappats upp. De vi pratar med nämner också situationer som upplevts som hotfulla. Det handlar om misshandel och upprörd stämning. Båda har vid olika tillfällen larmat polis.
– Det är otäckt. Man ser att de är påverkade. Rätt som det är kanske det slår över för någon.
I insändaren uttrycks frustration över polisens bristande närvaro i Åtvidaberg. Insändarskribenten skriver: "Trettiofyra gånger har jag larmat polisen. En gång kom de, då 30 minuter för sent. Svaret är ständigt detsamma: ”Vi har tyvärr inte några resurser där just nu.”
När vi söker kommunpolis Pär Fridh säger han omgående:
– Det är en bra insändare. Den beskriver problemet. I mycket delar jag uppfattningen, men inte att det är riktigt så illa, säger Fridh och syftar på att polis bara ska ha ryckt ut på ett av 34 larm.
– Om vi bara kommit en gång, så är det inget bra betyg för polisen. Det kan vara så att polis skickats vid flera tillfällen, men att det kanske inte uppmärksammats. Här kan vi bli bättre på att återkoppla till den som larmat och berätta att vi varit på plats.
Samtidigt beskriver han att prioriteringar styr varje enskilt samtal som kommer till polisens regionledningscentral. En operatör måste ta ställning till flera faktorer. En kan vara att bedöma om till exempel en överlämning av narkotika – som redan skett– kan leda till att någon kan rapporteras för brott, troligtvis ringa narkotikabrott, innehav för eget bruk som leder till penningböter.
– Det är en händelse som sker jättesnabbt. Personerna kan ha skingrats. Om vi har en patrull i närheten, så skickar man den. Om vi ska skicka en patrull från Linköping så kan det ta 15-20 minuter innan vi är framme. Då kan regionledningscentralen besluta om att det inte blir någon utryckning.
Pär Fridh fortsätter:
– Vi har begränsat antal polispatruller i tjänst och vi ska vara där behoven är som störst. Vi vet att behoven inte är så stora i Åtvidaberg som i Linköping.
Den allvarliga situationen i Linköping med flera mord och skjutningar har påverkar polisens närvaro i Åtvidaberg, påpekar Fridh.
– Det har begränsat den polisiära närvaron i Åtvidaberg, Kinda och Ydre.
Innebär det att det kan uppfattas som att det är fritt fram för drogförsäljning i Åtvidaberg?
– Det är en utveckling som polisen måste ha koll på.
I insändaren nämns: "Vår polisstation lades ned 2018. Polisens närvaro skulle ändå öka hette det. Nu står vi här med knarkhandeln lika öppen som vilken matbutik som helst".
– Polisstationen är kvar. Den är öppen en dag i veckan, men man måste hålla isär begreppen. Polisstation är inte lika med polisnärvaro. Vi har poliser i yttre tjänst. Vi sitter inte på någon polisstation och väntar på att någon ska larma.
Pär Fridh ser att den korta insändaren ger en konkret beskrivning av brister inom polisen.
– De bristerna bekräftas av polismyndigheten själv genom vår interna tillsynsenhet, säger han.
I en färsk rapport, ”Planlagd brottsförebyggande linjeverksamhet" konstaterar tillsynsenheten att Polismyndigheten brister i ledning, uppföljning och utvärdering av den brottsförebyggande verksamheten.
– Vi behöver stärka och kvalitetssäkra det brottsförebyggande arbetet. Rapporten visar på förbättringsområden där jag nu beslutat om åtgärder. Grunden är lagd, men för att nå hela vägen ut med en stark lokal närvaro krävs att vi tydliggör uppdraget för områdespoliser – och att vi blir fler anställda, säger rikspolischef Anders Thornberg i en artikel på polisens hemsida.
Vad innebär det lokalt?
– Att vi på regionalt ska se över hur vi ska få fram fler poliser, säger Pär Fridh.