I mitten av januari fick länsstyrelsens länsveterinärenhet ett tips. En person som tidigare belagts med djurförbud i ett angränsande län skulle enligt tipsaren hålla ett flera djur på en gård i Åtvidabergs kommun.
Vid en kontroll visade sig uppgifterna stämma. Utsända djurskyddsinspektörer fann hästar, hundar och katter på gården. Enligt den person som har djurförbud skulle djuren tillhöra en anhörig bosatt på samma adress.
Under besöket gjorde djurskyddsinspektörerna en kontroll av hästhållningen. Ett sto på gården hade en kraftig rörelsestörning och drog upp ena bakbenet till magen för varje steg den tog. Den var mager, omusklad och skrovlig i hårremmen. Länsstyrelsen uppmanade djurhållarna (både den med djurförbud och den anhöriga) att snarast ta ut veterinär för undersökning och bedömning.
Det dröjde elva dagar innan en veterinär kom till gården. Då konstaterades att hästen hade en allvarlig bäckenfraktur, långa förväxta hovar, tuppspatt och att den var öm över hela ryggen. Prognosen var utsiktlös. Hästen skulle inte kunna användas vare sig för avel eller ridning. Veterinären gav djurhållaren en vecka på sig att avliva hästen och meddelade länsveterinär om besöket.
Av veterinärens journal framgår att djurhållaren haft hästen i ett halvår. Den köptes för avel och promenadridning, men besiktigades inte som brukligt av veterinär före köpet. Under färden från förre ägaren ska hästen enligt djurhållarna ha ramlat i transporten flera gånger.
Hästen ska ha varit i så dåligt skick när den kom till den nuvarande adressen att djurhållarna efter en tid ville häva köpet. Djurhållarna betalade inte det uppgjorda priset utöver handpenningen och hästaffären gick till inkasso.
Djurhållaren gjorde trots hästens skick, försök att betäcka hästen på naturlig väg. Det misslyckades då stoet kunde inte hålla balansen för hingsten.
Hästen ska enligt djurhållaren inte heller ha gått att rida. Som förklaring till de långa hovarna angavs att hästen inte kunde lyfta benen för verkning.
Efter veterinärbesöket planerade djurhållarna att transportera hästen flera mil till ett slakteri. Det framkom när det aktuella slakteriet kontaktade länsstyrelsen om att djurhållaren tagit kontakt. Då affären inte fullföljts med säljaren hade djurhållaren inte tillgång till det hästpass som krävs för slakt. Slakteriet kunde inte ta emot hästen.
De sammantagna uppgifterna fick länsstyrelsen att verkställa ett omedelbart omhändertagande av hästen. Läget bedömdes som akut. För att förhindra fortsatt lidande avlivades hästen på plats.
Länsstyrelsen anser att djurhållarna allvarligt brustit i sitt djurhållaransvar på flera punkter:
*Djurhållaren lät bli att kontakta veterinär trots att hästen under lång tid varit i ett uppenbart dåligt skick.
*Trots veterinärens krav om avlivning inom en vecka var hästen efter två veckor fortfarande vid liv. Djurhållarna har inte tagit hänsyn till veterinärens bedömning.
*En häst som är i så dåligt skick som XX får inte transporteras. Det skulle innebära ett kraftigt lidande.
Ytterligare ett djurskyddsärende kopplat till djurhållningen på gården pågår. Det gäller djurförbudet.
Fakta: Enligt djurskyddslagen ska ett djur som är sjukt, skadat eller visar ohälsa snarast ges nödvändig vård. Länsstyrelsen kan besluta om omhändertagande och får besluta om avlivning.