Kommunstyrelsen tar i dag upp frågan om att låta barn som bor växelvis hos sina föräldrar kunna få skolskjuts från båda adresserna oavsett var i kommunen föräldrarna bor.
Bakgrunden är en pappas kamp för skolskjuts till sitt barn.
Han ansökte redan för två år sedan om skolskjuts, men fick avslag. Inför höstterminen i år sökte han på nytt och fick återigen avslag. Han överklagade till förvaltningsrätten, som nu avgjort tvisten med kommunen.
Barnets föräldrar bor i olika upptagningsområden för kommunens skolor. Barnet är skriven hos mamman i en del av kommunen och är genom sin folkbokföringsadress hänvisad till den skola som ligger i närområdet.
Föräldrarna är överens om att barnet ska gå i den skolan. Men kommunen, har med stöd av sina regler för skolskjutsar, nekat barnet skolskjuts från pappans adress två och en halv mil från skolan. Reglerna anger att skolskjuts från båda adresserna bara är möjligt om båda föräldrarna bor inom samman skolas upptagningsområde. Pappan bor i en annan skolas upptagningsområde.
Han har under två år fått skjutsa sitt barn till den anvisade skolan de veckor barnet bott hos honom, sammantaget närmare tio mil per dag.
I förvaltningsrätten höll kommunen fast vid sitt beslut att neka barnet skolskjuts från bostaden hos pappan. Rätten gjorde en annan bedömning och pekade på att systemet med växelvis boende är ett fast arrangemang, förankrat i lagstiftningen. Ett barn med växelvis boende anses ha två likvärdiga hem. Behovsprövingen av skolskjuts ska göras med utgångspunkt i barnets båda hem.
Rätten menar att kommunen inte gjort detta och att kommunens tillämpning av sina skolskjutsregler inte är förenlig med skollagens bestämmelser.
Kommunstyrelsen förelås idag att ändra sina regler för skolskjuts, så att de stämmer överens med skollagen.
På bordet ligger också en begäran från pappan om retroaktiv ersättning för alla resor till och från barnets skola.
Kultur, -turism-, fastighets- och samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att avslå yrkandet. Utskottet lutar sig mot rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting, som menar att det inte finns skyldighet att betala ersättning då rättsläget före domen var oklart och kommunen inte haft något avtal med pappan om ersättning för skjuts av barnet.