Elisabeth Anderssons trädgård på Eksättersvägen i Åtvidaberg får en att verkligen titta upp lite extra.
– Det är många som stannar och berömmer trädgården när de går förbi, säger Elisabeth Andersson.
När man öppnar grinden till trädgården möts man av en blomrabatt full med dekorations-grisar.
– Ja, grisrabatten är lite rolig. Det började med att jag hittade en gris som man bara ser rumpan sticka upp på. Sen har det tillkommit fler under åren, skrattar Elisabeth högt.
Lyfter man blicken möts man av det framtagna berget längst upp i trädgården. På klippavsatser, i springor och på berget står det blommor, troll och andra dekorationer.
– Innan var det bara en stor jordhög, men i samband med att jag dränerade huset fick arbetarna skala av jorden från berget.
Det tog Elisabeth många timmar att borsta och tvätta av berget innan hon kunde börja inreda det.
Var kommer ditt intresse för blommor ifrån?
– Jag har aldrig varit en person som gillar att ligga still och läsa en bok. Jag måste röra på mig och hålla igång, ännu mer sen jag gick i deltidspension.
Elisabeth är 71 år men jobbar fortfarande en gång i veckan på Linköpings simhall. Utöver det har hon hand om ortens simskolor.
– Att lära barn att simma är en av mina hjärtefrågor och det kommer jag hålla på med tills kroppen säger ifrån.
Vad är ditt bästa tips till den som vill börja med växter och trädgårdsarbete?
– Att prova sig fram, jag har ingen utbildning i det här utan klipper ner och planterar om efter känsla.
Ett annat tips är att köpa perenna blommor och övervintra dem på ett bra ställe.
– Hela mitt garage är fullt på vintern så då får bilen bo utomhus, säger Elisabeth och skrattar.
– Köpa blommor från affären som redan blommat ut, då får man dem oftast billigare och man sparar lite pengar.
Hur mycket tid lägger du varje vecka på trädgården?
– Oj, jag vattnar cirka varannan dag och bara det tar två timmar per gång, sen plockar jag vissna blommor. Det blir säkert upp mot tio timmar i veckan. Men jag tänker att trädgården håller mig ung och så ger den glädje både till mig och människor som går förbi.
Elisabeth förklarar att förbipasserande gärna stannar och frågar vad som blir hennes nästa projekt.
– Jag har ofta nya idéer eller något projekt på gång, det är kul att en trädgård kan engagera så många.