– Väldigt tragiskt, säger Leif Blomqvist på Spelhörnan i Citygallerian.
Han stämplar in helgens tips- och lottovinster, säljer en trisslott till en kvinna som hoppas på vinst och fyller på Östgötatrafikens resekort. Strömmen av kunder är tät. När det blir glapp samlar han intrycken efter ÅFF:s tunga fall på söndagen:
– Det är avslaget i dag.
Leif Blomqvist har nästan ÅFF i blodet. Svärfar var gammal ÅFF-legend.
– Fritz Nilsson. Han spelade under 50-talet, ÅFF var uppe i allsvenskan ett år då. Det är klart att jag har ÅFF i hjärtat. Jag bor ju här och det finns inget annat lag för mig.
Kunderna pratar om ÅFF. Bernt Nygren har många frågor:
– Hur blir det nu med fotbollsgymnasiet? Sponsorerna? Det känns otäckt om sponsorerna hoppar av.
Att Nils Gustafsson är ÅFF-supporter går inte att ta miste på. Han har ÅFF:s emblem på jackan.
– Jag har alltid hållit på ÅFF. Jag stod i insläppet på Kopparvallen från 1983 tills för ett par år sedan. Nu sköter jag om planteringar på Kopparvallen, det händer att jag köper blommorna själv. Det är klart att det är ledsamt i dag, men en går inte och hänger sig för att vi åker ut.
Snacket kommer i gång. En tuff spelsäsong, oflyt med domarbeslut och avsaknad av vassa målgörare. Men också vikten för kommunen att ha ett lag i allsvenskan.
– Se på fotbollsgymnasiet. Det kommer in miljoner från andra kommuner, säger Leif.
Vid disken står en låda för bidrag till ÅFF. Nils lyfter plånboken och tar fram en tjuga. Den singlar ner och lägger sig bland andra sedlar och mynt.
På ÅFF:s kansli på Kopparvallen går telefoner och mejlboxar varma.
– Det är folk som är lite ledsna och säger att vi inte ska ge upp. Man stöttar och säger att vi snart kommer tillbaka. Vi brukar resa på oss, säger Yvonne Kjellberg på kansliet.
Joakim Gustavsson är en av många trogna supportrar. Han har själv spelat i ÅFF upp till juniornivå och varit med och startat supporterklubben Kopparslagarna. Trots att ÅFF åker ur allsvenskan har han humöret uppe och blickar framåt.
– Vi kan inte deppa ner oss nu. Jag är hoppfull och tror det blir en nytändning för oss i Superettan. Vi har många nya förmågor på fotbollsgymnasiet, många kan bli jätteduktiga.
Han betonar att även Superettan räknas som elitfotboll och pekar på det unika i att en liten kommun som Åtvidaberg under 70 år hållit sig på den nivån.
– Det finns inga andra samhällen av vår storlek som är i närheten av det.