Svenska FN-förbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL står bakom utbildnings- och kommunikationsprojektet Glokala Sverige som sträcker sig över tre år.
Under hösten förra året ansökte Åtvidabergs kommun om att få blien del av projektet, som handlar om att kommuner och regioner ska arbeta med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.
– Vi kom med, säger Linnéa Salbark, en av kommunens två hållbarhetsstrateger.
Åtvidabergs kommun blir därmed en av 90 kommuner i landet som får ta del av utbildningsinsatser lokalt, med föreläsningar, diskussioner och workshops. De erbjuds också webbutbildning, nyhetsbrev, filmer och annat arbetsmaterial. Dessutom planeras en nationell konferens inom ramen för projektet för att bidra till gemensamt lärande och ökat engagemang.
I Åtvidabergs kommun är arbetet hållbarhetsfrågor igång sedan ett par år. 2016 antogs ett hållbarhetsprogram som fått uppmärksamhet nationellt.
– Vi är bra på hållbarhet. De globala målen i Agenda 2030 finns med i vårt hållbarhetsprogram. Med Glokala Sverige får vi en samhörighet globalt och delaktighet i ett större sammanhang, säger Linnéa Salbark.
Projektets utbildningsprogram startar under våren och riktar sig till politiker och anställda i kommunen.
– Vi bryter ner de globala målen på lokal nivå, förklarar Linnéa Salbark och förtydligar att hållbarhetsarbetet måste göras lokalt.
– Lokalsamhällen kan förändra och vi måste förändra. Alla har ett ansvar och vi kan ju, vi har både kunskaperna och möjligheterna att jobba för en framtid som våra barn kan leva i.
Kan allmänheten vara med i projektet?– Det är inte riktat till allmänheten, men genom utbildningsinsatserna kan kommunen arbeta vidare med att informera allmänheten.
Linnéa Salbalk pekar på att kommuninvånare redan idag tar del av det hållbarhetsarbete som pågår.
– Allt kommunen gör påverkar de som bor här. Hon nämner till exempel arbetet för en kemikaliesmart förskola och byte av kommunens fordonsflotta, med målet att ha en helt fossilfri fordonsflotta nästa år.
– Inom kostenheten jobbas det också mycket med hållbarhet. 70 procent av råvarorna är svenska och köttet är till 100 procent svenskt.
Engagemanget i kommunen har ökat.
– Det blir allt lättare att få med sig verksamheterna och man har fått ökad medvetenhet, bland annat kring inköp och källsortering. Det har varit en resa sedan vi började och nu är hållbarhet en del av kommunens identitet.