En del föroreningar, som de från Kopparverkets dagar syns tydligt i jordlagren. Det röda fältet är lakrester från smältverket.
Det blåser isande kallt över det centrala industriområdet alldeles mellan genomfarten och järnvägen i Åtvidaberg.
Under 1800-talet smälte Kopparverket malm från gruvorna i Bersbo och Mormorsgruvan här. Senare, mellan 1970 och 1988 ett sågverk, som bland annat impregnerade virke med pentaklorfenol.
Kopparepoken syns tydligt i de jordlager som blottas när teknikkonsultföretaget Sweco på uppdrag av kommunen nu påbörjat en miljöteknisk undersökning. I marken syns både slagg och ett jordbälte av rödfärgade lakrester.
Det som inte går att se i jorden är miljösynderna från sågverkets tid.
En oönskad biprodukt av användningen av pentaklorfenol är miljö- och hälsofarligt dioxin. Även i mycket, mycket små mängder är dioxin starkt giftigt för både människor och djur.
Enligt Naturvårdsverket misstänks dioxin påverka immunförsvaret, utvecklingen av nervsystemet, reproduktionsförmågan, hormonsystemet och orsaka cancer.
Linnea Ackerfors är miljövetare och miljökonsult, med uppdrag att söka dioxin i Åtvidaberg.
– Dioxin syns inte, säger Linnea Ackerfors, miljökonsult på Sweco som leder arbetet som ska ge svar på omfattning och utbredning av främst dioxin inom industriområdet, men också ge förslag på åtgärder.
En första etapp är att samla jordprover för kommande analyser. Johan Älvedal, verksamhetschef på kommunens miljö- och hälsoskyddskontor ger en beskrivning:
– Man gräver som en bombmatta av hål för att få en grov bedömning av föroreningarna.
Det är 22 strategiskt valda platser inom området som grävs ner till två meters djup. På olika nivåer samlar Niklas Nord, miljökonsult från Sweco in jordprover, medan Linnea Ackerfors noterar färg, jordtyp och industrirester för varje nivå.
Miljökonsult Niklas Nord samlar in jordprover för vidare analys. Arbetet kräver skyddsutrustning, som dräkt, andningsmask och handskar.
Från varje grop tas sex till sju jordprover. Ett urval av dessa kommer att analyseras vidare i laboratorium för att bland annat få fram ett medelvärde över mängden dioxin i området.
Det har gått fem år sedan dioxin, men även andra miljöföroreningar upptäcktes i området. Sedan dess har området, som tidigare pekats ut som framtida fritids- och rekreationsområde, varit inhägnat och försett med varningsskyltar.
Tidigare i år fick kommunen 1,5 miljoner kronor av Naturvårdsverket för att undersöka området.
"Det skulle vara roligt om området kunde användas till något annat", konstaterar Johan Älvedal, verksamhetschef inom kommunen.
– Vi måste veta mer hur det ser ut för att kunna gå vidare och söka pengar för sanering, säger Älvedal och uttrycker en förhoppning om att marken ska kunna användas i framtiden.