Kommunen väntas i år köpa in livsmedel för sammanlagt 7,5 miljoner kronor. Större delen, 6,8 miljoner kronor går till lunch i skolor och förskolor samt till lunch och middag i kommunens äldreomsorg.
Redan i december förra året märkte kommunen av stigande matpriser.
– Vi följer ett storhushållsprisindex, SPI för att kunna följa hur priserna förändras på livsmedel, säger Jenny Bojmar som är kostchef i Åtvidabergs kommun och ansvarig för bland annat inköp av livsmedel till kommunens verksamheter, som skola, förskola och äldreomsorg.
Då i slutet av förra året var det ökade priser på el och drivmedel samt ökande inflation som drev upp livsmedelspriserna.
– Nu ser vi också konsekvenserna av kriget i Ukraina och världsläget, säger Jenny Bojmar och lägger till dyrare produktionskostnader på grund av stigande elpris.
Hon pekar även på stigande foderpriser, vilket gör att priset på nöt- och fläskkött, samt kyckling ökar. Även priserna på fisk stiger.
Kommunen har i år en budget på 6, 8 miljoner kronor för inköp av livsmedel till luncher inom skola och förskola, samt till lunch och middag inom äldreomsorgen. Ytterligare omkring 700 000 kronor går till inköp av frukost, mellanmål och kvällsmål inom flera verksamheter.
Hur påverkas budgeten av dyrare inköpspriser?
– Vi kommer att få nya prisökningar, men vet ännu inte hur priserna exakt kommer att slå, säger Jenny Bojmar och hänvisar till nytt SPI, som väntas inom ett par veckor och som kommer att ligga till grund för eventuell kommande justeringar i inköp.
Gör ni något nu för att hantera prisökningarna?
– Vi tittar på vad vi har för råvaror i vår ordinarie meny och ser över det utifrån prisbilden. Vi ser vilka råvaror som ökat mycket och om vi kan byta ut något för att balansera ekonomin. Det kan vara att byta ut något vetebaserat till någon majsprodukt.
Samtidigt betonar Jenny Bojmar att kommunen ska hålla fortsatt god kvalité och näring på sina måltider.
– Vi vill inte tumma på kvalitén. Vi ska till exempel fortsätta att baka eget bröd. Även om priset på vete stiger, så är det en mindre del i hela vår verksamhet, säger hon och fortsätter:
– Ur näringsperspektivet är det viktigt att man får med sig av hela näringskedjan.
Kommunen ligger i dag över genomsnittskommunen sett till andelen livsmedel som är tillverkade i Sverige. 74 procent av det som serveras i kommunens matsalar är svensktillverkat, jämfört med 65 procent i landets alla kommuner.
– Allt kött, fågel, ägg och mjölk är svenskt, uppger Jenny Bojmar och pekar på att det sammantaget ger kortare transporter, till lägre kostnad och lägre miljöbelastning.
– Vi jobbar också intensivt med säsongsanpassning. Nu får vi kanske titta på det ännu mer, framförallt för salladsborden. Vi får ofta höra från våra gäster att de vill ha mer av isbergssallad, gurka och tomat på salladsborden. Man kan bidra till minskade kostnader och miljön med annat på salladsbordet, till exempel betor, morötter och salladskål under vinterhalvåret.
Sammantaget ser Jenny Bojmar utmaningar, både under året och för kommande år och det budgetarbete för 2023 som inletts.
– Det är samma utmaning som alla Sveriges kommuner står inför.
Hon nämner också den utmaning som landets livsmedelsproducenter måste hantera.
– Vi måste hitta en balans ihop. Det är viktigt att värna våra producenter, vår självförsörjningsgrad och våra lantbruk som har ett otroligt kämpigt läge. I en kris är det också viktigt att se hur vi kan värna om det vi har.