Barnrummet på Skogsvägen är inrett i en mild färg. Sängen är bäddad och små kläder ligger tvättade och vikta i en liten byrå.
Ida Wikmans lägger händerna över magen. Det är nära nu.
– Vi hade börjat kolla hus förra året, men jag tvekade lite om det var för tidigt, säger Ida.
Så kom den där dagen i slutet av juli, eller om det var i början av augusti. Ett plus på stickan.
– Jag tog fem graviditetstest. Alla var positiva.
Filip fick beskedet i bilen, på väg till jobbet.
– Jag var chockad först. Det var ju inte planerat, men jag var glad.
Tankarna på hus grodde igen. Det kändes mer rätt.
– Det är så mycket mer möjligheter med barn om man har hus. Vi är båda uppväxta i hus, säger Filip.
Nu sitter de i uterummet på Skogsvägen. Det är en av vårens första soliga kvällar.
Hur hittade ni detta huset?
– Vi var ute efter något som låg bra i pris, men vi ville inte flytta in i något ruckel. Här behövde vi inte göra något, säger Ida.
Utgångspriset var 1 690 000 kronor. Ida och Filip fick en egen visning, en vecka innan den utannonserade visningen.
– När vi kom in här kände vi direkt att det här var hemma, säger Ida.
Tre timmar senare ringde Filip mäklaren och la bud på 1,8 miljoner kronor. Det accepterades.
Vad fick ni för pengarna?
– Sovrum, vardagsrum, barnrum, kök och toalett i bottenplanet. Och en källare med ett litet vardagsrum, ett sovrum, tvättstuga, badrum och garage.
– Och så övervåningen som är helt öppen, men som inte räknas in i kvadraten.
Antalet kvadratmeter uppgår till 64 plus 94, totalt 158. Huset är från 1936 och tillbyggt 1954.
Trädgården på hörntomten i Villahagen är generös. Här finns en pool och ett spabad.
– Det är ett perfekt område. Vi hade inte varit så på om vi inte velat bo just här, säger Filip.
Som par har de tidigare bott i lägenhet i Åtvidaberg.
– Då slipper man allt med att klippa gräs och häck. Och att skotta snö.
Men, livet som husägare är värt den egna arbetsinsatsen kring boendet, tycker de.
– Vi behöver inte fråga en hyresvärd om vi får sätta upp en tavla på väggen. Här är det frihet. Man känner sig vuxen. Det var en skön känsla att få skriva på kontraktet, säger Ida.
Var det rent av lite vuxenpoäng?
– Ja, verkligen, säger de båda och berättar att de snabbt fick greppa alla termer runt huslån, som lagfart, pantbrev och amortering.
Och kontantinsats– som betyder att minst 15 procent av husköpet måste finansieras med egna medel.
– Vi hade sparade pengar och fick lite stöttning.
De flyttade in i sitt hus i december. Månadskostnaden med allt inräknat ligger på runt 10 000 till 11 000 kronor – ungefär detsamma som för en mindre hyresrätt i Linköping.
Men där vill de inte bo. Filip skrattar när han beskriver sig och Ida som "småstadsindivider".
De gillar att bo i Åtvidaberg, nära sina anhöriga som de gärna hänger tillsammans med.
– Varje gång jag åker till Linköping, så vill jag bara tillbaka till Åtvid igen, säger Filip, som kallar sig själv både lillgammal och lite gubbtjurig.
Det kanske är samma sak som att vara mogen och stabil. Att i unga år uppskatta bergvärme och julklappar som en gasolvärmare till uterummet, mer än något annat.
Ida och Filip framstår som trygga, framåtsträvande och målmedvetna.
När vi möts ser de fram emot det nya livet, mot att bli föräldrar för första gången.
– Ett nytt kapitel i livet, säger Ida med en blick på Filip.