– Det är jättebra om vi kan hitta olika metoder och verktyg för att öka dialogen, säger kommunalrådet Mira Wedenberg (M).
Hon har framför sig ett utkast; "Riktlinjer och principer för medborgardialog", som fullmäktige väntas klubba igenom i februari. Redan i inledningen ställs en avgörande fråga: "Kommer vi att låta oss påverkas av resultatet av dialogen?"
– Det är viktigt om man bjuder in till dialog att man är intresserad av det man får in från medborgarna. Det får inte bara vara ett spel för gallerierna, säger hon bestämt.
En arbetsgrupp under fullmäktiges demokratiberedning har tagit fram riktlinjerna. I botten finns ett material från SKL, Sveriges kommuner och Landsting.
Av förslaget framgår att grundförutsättningen är att de som tar initiativ till dialog (kommunstyrelsen eller fullmäktige) har ett ett verkligt intresse av att ta del av resultatet och ta hänsyn till vad medborgarna tycker.
Dialogen bör ske så tidigt som möjligt i processen och den ska vara till nytta för både politiker och medborgare.
Konkret kan en medborgardialog ta sig olika uttryck. I riktlinjerna nämns flera former, med olika grad av möjlighet till påverkan. Det nämns bland annat informationsmöten, dialogmöten, möten mellan fullmäktigeledamöter och invånare, utställningar, medborgarpaneler och fokusgrupper.
Återkoppling är nödvändigt steg, alla resultat och dokumentation ska finnas på kommunens hemsida.
Förslaget om medborgardialog kommer i anslutning till resultatet av den senaste medborgarundersökningen presenterats. Där fick kommunen låga och sjunkande omdömen på nästan samtliga områden. Sämst betyg gav medborgarna för möjligheten till påverkan och inflytande.
Mira Wedenberg säger att medborgardialogen är ett steg i rätt riktning. Samtidigt understryker hon att en medborgardialog inte utesluter att politiken fattar beslut som medborgarna inte alltid är med på.
– Även om man lyssnar och tar till sig av det medborgarna tycker, så måste vi ibland fatta beslut som inte är populära. Vi måste också väga in faktorer som exempelvis ekonomi och demografi.
Hon nämner i sammanhanget två frågor från 2015, där politiken och delar av allmänheten uttryckt olika uppfattningar.
– Kulturskolan är en, jag tycker att vi haft mycket dialog om den, men det råder delade meningar om det. Biblioteket är en annan, där har vi bjudit in till möte. Men det har mer handlat om hur lokalen ska utformas, inte om var biblioteket ska vara. Den dialogen skulle man kanske haft för tre, fyra år sedan. Nu är beslutet redan fattat.