Miranda Cox gÄr igenom maskinskrivna dokument i bruna arkivmappar frÄn Facit. Forskarrummet pÄ Brukskultur bÀr andra tidsdokument, som rÀknemaskiner och kontorsmöbler frÄn olika tider.
Hon sitter sjÀlv i forskarrummet i Brukskulturs lokaler i Facetten. PÄ skrivbordet ligger pÀrmar, fyllda med dokument skrivna pÄ skrivmaskin.
â De innehĂ„ller förberedelser inför en stor kontorsutstĂ€llning inför lanseringen av Facit 80. Det Ă€r lite spelet bakom kulisserna, vad man ville fronta och framhĂ€va, sĂ€ger Miranda Cox, doktorand vid Uppsala universitet.
En sÀckkÀrra Àr lastad med arkivmappar. PÄ ett bord finns Ànnu en samling tidsdokument, tidningsklipp och produktkataloger frÄn Facits arkiv.
I högarna finns kÀllor och underlag för en kommande doktorsavhandling om det svenska kontorets historia under senare delen av 1900-talet, med sÀrskilt fokus pÄ kontorslandskap.
Vad fÄr en kvinna född i början av 1990-talet att intressera sig för kontorsmiljöer för mer Àn 50 Är sedan?
â Jag Ă€r vĂ€ldigt intresserad av arbete och hur man historiskt förestĂ€llt sig arbete. Vad Ă€r arbete? Hur ska den arbetande mĂ€nniskan vara? Hur ser framtidens arbete ut?
Miranda Cox, doktorand vid Uppsala universitet forskar om det svenska kontorets historia under senare delen av 1900-talet, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ kontorslandskap. Det har fört henne till Facits arkiv i Ă
tvidaberg.
FrÄgorna Àr inte nya.
â Redan pĂ„ 1960-talet började man utforska framtidens arbete och hur kommunikation och effektivitet skulle ta sig uttryck i arbetslokalerna. Kontorslandskapet introducerades som en kontrast till trĂ€lhavet och de traditionella cellkontoren.
TrÀlhav? Cellkontor?
â Ja, de kallades trĂ€lhav eller slavhav. Det var fabriksinsprirerade kontorsmiljöer för de som arbetade med information och administration. De satt pĂ„ rad, hela tiden med en rygg framför sig. Cellkontoren Ă€r traditionella kontoren, med kontorsrum i korridorer.
Brukskultur Ă
tvidaberg har ett forskarrum i sina lokaler och förser forskare med arkivhandlingar. Miranda Cox frÄn Uppsala universitet har fÄtt tillgÄng till en mÀngd arkivmaterial om Facits arbete att ta fram möbler och system för kontorslandskap.
Kontorslandskapet introducerades i Sverige under 1960-talet som det nya moderna, ocksÄ ett alternativ till det som kallades för ett "hierarkiskt patriarkalt kontor". I kontorslandskapet förestÀllde man sig att kommunikation och information skulle flöda. Man talade om att lagarbete skulle frÀmjas. Demokratiska synsÀtt skulle skapa platta organisationer, inte drivna av hierarki som tidigare.
Trots föresatserna blev kritiken skoningslös.
â Det fanns en ambivalens i de demokratiska ansprĂ„ken. Hierarkier tog sig andra uttryck. Kontorslandskapen skapades i djupare lokaler, fĂ€rre fick till tillgĂ„ng till fönster. De som fick det var oftast chefer.
Under senare delen av 1970-talet motiverades kontorslandskapen utifrÄn att de skulle vara mer behovsanpassade. De som behövde enskilda arbetsrum skulle fÄ det. I slutet av 1970-talet, och in pÄ 1980-talet byggdes kombikontoren, som ett mer flexibelt koncept. Med 1990-talet och mobiltelefonerna ökade rörligheten pÄ kontoren.
En bild av det moderna kontoret.
Miranda Cox Àr engagerad. Hon rör sig obehindrat mellan tidsepokerna, vÀcker liv i ord som telefonjack, heltÀckningsmatta och fiolfikus. Hon knyter samman de tidiga kontorslandskapen med 1990-talets "flexkontor" dÀr personal har sina tillhörigheter i en hurts och inte ett "eget" skrivbord pÄ arbetsplatsen, och de nutida hemmakontoren i spÄren av pandemin.
Inte ovÀntat svarar hon ja pÄ frÄgan om hon sett storfilmen "9 To 5" frÄn 1980 med Dolly Parton och Jane Fonda.
â Den innehĂ„ller jĂ€ttemycket intressant. Det hade varit jĂ€ttespĂ€nnande att fĂ„ Ă„ka tillbaka till den tiden och klĂ€ ut sig till kontorskonsult och stĂ€lla frĂ„gor.
"Det hade varit jÀttespÀnnande att fÄ Äka tillbaka till den tiden och klÀ ut sig till kontorskonsult och stÀlla frÄgor", sÀger Miranda Cox som forskar om kontorslandskap.
I à tvidaberg hade kontorsmöbler, de första med inspiration frÄn USA, tillverkats sedan sekelskiftet. Inför lanseringen av möbler för kontorslandskapet under 1960-talet hade Facit ocksÄ vÀnt blicken frÄn Sverige.
Facit var i framkant och förde internationella influenser frÄn mÀssor och kontakter till à tvidaberg. Facit 80 var ett pionjÀrprojekt.
â Mycket genom Facit kom vĂ€sttyska kontorsmiljöer till Sverige.
Miranda Cox funderar pĂ„ en fortsatt forskning efter sin doktorsexamen. Arkiven i Ă
tvidaberg lockar. Kanske blir det en postdoc i Facits historia ut ett teknik- och kunskapshistoriskt perspektiv.
I sin avhandling gör Miranda Cox nĂ€rstudier pĂ„ tvĂ„ specifika kontorslandskapsprojektâ Volvo Torslanda som hade Sveriges största kontorslandskap och Trygg-Hansas pĂ„ Kungsholmen, Stockholm.
â BĂ„da köpte Facitmöbler.
Kan man sÀga att Facit och à tvidaberg möblerade upp de första moderna kontorslandskapen i Sverige?
â Ja, och det Ă€r delvis pĂ„ grund av Facit som vi sitter som vi gör idag pĂ„ vĂ„ra kontor.
Förklara!
â En del av resonemanget frĂ„n 1960-och 70-talen kĂ€nns aktuellt idag. Man talar om liknande principer och lösningar baserade pĂ„ dessa kontorslandskapslösningar. Kontorslandskapet stĂ„r sig ganska vĂ€l, vi har ofta arbetsplatser i öppna ytor.
NÀr Miranda Cox lagt fram sin avhandling ÄtervÀnder hon kanske till à tvidaberg. Facits historia ur ett teknik- och kunskapshistoriskt perspektiv lockar.