– Vi har tittat på en mängd olika varianter och alternativ länge, säger kommunchef Robert Bredberg.
I veckan lades två förslag på bordet när kommunens planerings- och ekonomiutskott samlades till sammanträde. Företrädare för samtliga partier, även de som inte har plats i utskottet, hade bjudits in till information.
Ett av de två förslagen går nu vidare till kommunstyrelsen för beslut.
Det avser tio barackliknande lägenhetsmoduler. De ska hyras under tre år och placeras på en grusplan intill järnvägen. Kommunen använder idag marken som upplag för snö.
Lägenheterna är små, drygt 20 kvadratmeter och levereras med inredning. På kommunen faller att ordna el, vatten och avlopp samt att lösa tillfälligt detaljplan för området.
– Det är något att bo i under det akuta perspektivet, säger Robert Bredberg.
Han vill inte ange exakt hur många som ska kunna bo i en modul.
– En till två personer är lämpligt, men det kan också bli fråga om barnfamiljer. Då kanske man får ta två moduler.
Kommunen står inför stora utmaningar. I takt med att antalet invånare ökat har det uppstått svår bostadsbrist i Åtvidaberg.
Staten ställer med stöd av anvisningslagen krav på kommunen att ta emot 30 nyanlända under året. Samtidigt blir ett 20-tal av de ensamkommande ungdomar som bor i kommunen, myndiga under 2017 och behöver flytta från kommunens HVB-boenden (Hem för vård och boende).
Kommunens socialförvaltning har även behov av boenden för personer som idag genomgår externa behandlingar.
– Därutöver har vi andra grupper som behöver bostäder. Unga vuxna som vill flytta hemifrån, pensionärer som vill bo mindre och förtidspensionärer som vill ha lägre hyra.
Robert Bredberg säger att bostadsbristen generellt slår mot grupper som bedöms som betalningssvaga.
– Den byggnation som sker i landet idag riktas framförallt mot kapitalstarka grupper.
Gruvgatan skulle kunna bli ett transitboende, ett boende i väntan på ett annat.
Räcker det med tio små lägenheter?– I det akuta perspektivet, om vi fortsättningsvis också får in lägenheter från privata hyresvärdar också. Det kan vara en pusselbit innan man får annat boende, säger Robert Bredberg.
Samhällsbyggnadsförvaltningen som haft uppdraget att utreda bostadsförsörjningen hade ytterligare ett förslag.
Det rymmer 20 lägenheter i modulform, fördelat på tio tvåor 38 kvadratmeter och tio treor om 53 kvadratmeter med normal standard. De skulle placeras i Gjutarens hage vid Nya kyrkogården och byggas samman för att fungera som boende under minst 30 år.
De båda alternativen skiljer sig åt, inte bara sett till standard, utan även sett till kostnaden per månad.
Lägenhetsmodulerna om drygt 20 kvadratmeter på Gruvgatan beräknas med tre-årigt hyresavtal, få en hyreskostnad om runt 8000 kronor i månaden. För de mera permanenta boendena vid Gjutarens hage skulle det bli betydligt lägre hyror. Det förklaras med ett betydligt längre tidsperspektiv. Om kommunen bygger själv eller hyr på 30 år, är hyran beräknad till 4000 kronor för de mindre lägenheterna och 5000 kronor för de större.
S+M-majoriteten sa i nuläget nej till lösningen vid Gjutarens hage.
Boendet vid Gruvgatan riktas mot personer med bedöms som betalningssvaga. Är det rimligt att de ska betala en hyra om 8000 kronor?– Det finns olika sätt att lösa det. Antingen genom försörjningsstöd eller genom att kommunen gör en blockförhyrning. Då får man sätta en hyresnivå och låta kommunen ta mellanskillnaden.
Kommunstyrelsen får ta ställning till förslagen i början av mars. De förslag S+M-majoriteten lägger i utskotten går oftast igenom i kommunstyrelsen.