Musikprofessorn ger svar i ny serie

Denna gång är det publiken som fått huvudrollen och deras undringar blir till nya radioprogram varje vecka.

– Det har nästan varit överväldigande. Frågorna har verkligen forsat in, säger den tidigare Åtvids- och Kisabon Mattias Lundberg på telefon från Tiveden, där han semestrar med familjen.

Tillsammans med journalisten Maja Åström och producenten Johanna Olofsson ger han sedan någon månad tillbaka svar på frågor som "Är absolut gehör medfött?" och "Hur låter musik i rymden?" i P2.

– Maja är ett riktigt radioproffs som dessutom är väldigt kunnig inom musik och Johanna är en riktig klippa. Det är fantastiskt bra, då jag inte alls är lika van, säger han med ett skratt.

De har försökt att undvika raka frågor och svar och det är inga föreläsningar som han ger. Det handlar mer om ett samspel.

– Jag var lite rädd för att det skulle bli GW Perssonvarning med en man som bara svarar en kvinna. Men det har inte alls blivit så. Maja och Johanna märker när jag går in på ett spår som inte är så intressant för alla andra. Då kan jag släppa det.

Succén som radioröst var högst oväntad, berättar han. Tills för några år sedan var han helt grön på området.

– Ja, jag var helt främmande inför radiovärlden. Men det har visat sig att har man väl gjort en sak får man fler erbjudanden. Det är nog något som jag alltid kommer att hålla på med, men jag släpper inte forskningen och det akademiska för det. De går ju in i varandra på ett sätt.

Vilka frågor är svårast att svara på?

– Det är nog svårast när man inte vet om frågorna är uppriktigt ställda. "Vilken tonsättare är bäst" är ett exempel. Det finns ingen som hävdar att Bach är dålig, men det behöver inte betyda att han är bättre än Beethoven. Det är svårt att ge ett bra svar på dem.

Och vilka är roligast att få?

– Det är kul när någon kommer med något nytt som man själv inte har sett. Det var en lyssnare som i ett kommande avsnitt anmärkte hur ett konsertstycke av Adolf Viklund från 1902 är nästan identiskt med John Williams filmmusik till Star Wars. Frågan är om Williams kan ha influerats av det, men det är nog högst osannolikt. Det rör sig om ett obskyrt svensk stycke som det inte har funnits några inspelningar av. Men det är häftigt att blixten kan slå ner två gånger på det sättet.

Han hoppas att ”Fråga musikprofessorn” kan göra att fler får upp ögonen för forskningsgrenen som han blev den yngsta professorn inom någonsin för två år sedan.

– Jag tänker att det är bra för humaniora och för musikvetenskapen att det finns ett sådant här program. Det visar att vi är relevanta. Vi räddar inte liv som de som kämpar mot cancer eller diabetes, men om det är flera tusen som visar ett stort intresse för oss kanske man kan försvara att det finns några som forskar om musik också, säger han.

Parallellt med den nya programserien pågår inspelningen av den avslutande säsongen av "Den svenska musikhistorien".

– Nu kommer vi att gå från år 1900 ända fram till 2017. Det är en speciell utmaning att prata om musik som är samtida, säger han.

Specialiteten må vara 1500-tal och medeltidsmusik. Men den mer moderna musiken från uppväxtåren i Åtvidaberg kommer han alltid ha med sig.

– Jag gillar ju symfonisk rock och progressiva band från 70-talet som Yes, Genesis och King Crimson. Om 100–150 år tror jag att perioden 1965–1985 kommer att ses som en guldålder för västerländsk popmusik.

Du lockas inte att prova tv också när radio gått så bra?

– Det har talats lite om det och det skulle naturligtvis vara jättekul. Det finns många aspekter av musikvetenskapen som är svåra att visa i radio. Våra källor är ofta 400–500 år gamla dokument. Hur det går till när man måste dechiffrera närmast oläsliga handstilar för att ta reda på hur musiken faktiskt lät är svårt att föreställa sig. Att få visa upp de miljöerna i tv är något som jag är helt öppen för.