Går Uffe Nilsson i pension nu? Han fyller ju 65 under senhösten.
Näru, den gubben går inte. Möjligen segar han sig ur firman. Eller trappar ner, som det heter. Nån efterträdare finns inte. För vem kan efterträda en Milles, en Eldh, en Bror Hjorth. Det vill säga en skulptör med sitt eget särskilda kynne? Och hur många andra finns det som kan skulptera i glasfiber?
Så Rodeco får väl lägga om produktionen när Uffe så småningom lägger sågen på hyllan och lämnar företagets lokaler för gott.
Det har blåst upp en hög mörka moln på himlen vid Rodecos anläggning ett par mil söder om Åtvidaberg. Trollgumman "Inga Skider" utanför fabriken måste snart in under tak. Det blir en del problem; det fattas några decimeter för att Inga ska få plats inomhus. Så hon måste plockas i sär, som en annan legogubbe.
Till hösten ska Inga transporteras upp till Sälen där hon får kampera ihop med sin man "Åke Skider", en annan av Uffe Nilssons skapelser.
Så där har Uffes liv varit under i stort sett alla de senaste tio åren. Roland Lind kommer med en idé. Det handlar oftast om bad, lek, säkerhet.
Sen blir det Uffes sak att omvandla ett tankespån till verklighet: Till ett lekrum på Ikea, en barnavdelning på ett bad i Tyskland, en leksaksubåt i jätteformat eller tiometersgubbarna Åke och Inga Skider på ett turistparadis i fjällvärlden. För att ta några exempel.
Uffe Nilsson ritar och skissar. Modeller visas upp för beställaren. Får ett OK". Sen är det dags för Uffe att ta fram motorsågen och blocken i glasfiberplast.
Och från byggnaden i mobilstumma skogen söder om Åtvidaberg halvvägs till Kisa produceras den ena fantasifiguren efter den andra. Till nästan hela världen. På adresslapparna står det Hongkong, Egypten, Holland, Övertorneå, Ryssland, Orsa, Australien, Öland, Gnosjö, Madera, Åtvidaberg . . .
Roligaste jobbet?
- Hm. Få se. Kanske Snögubbeberg på Lindvallen. Jag är ensam pappa till alla gubbarna där. Ja till hela baletten.
Bygger med riktig Lego?
- Nix!
Hur många gubbar och älgar och svampar och ubåtar är du skyldig" till?
- Ja, herregud den som det visste.
Nå, men hur lång tid tar det att göra en naturtrogen älg?
- Det får ta den tid det tar. I fallet älgen fick jag väldigt många synpunkter från jägare. Det var kanske tur, så det inte blev en kronhjort. Men sånt tar också tid.
Och nu väntar gungstolen?
- Näru. Då känner du inte Rolle (Lind)!
Och börja påta i trädgårn?
- Knappast!
Hur ska du få tiden att gå?
- Åtvidabergs konstrundor, förstås. Åtvidabergsgruppen. Dikterna. Fotoklubben. Verkstan i källaren hemma som är full med material. Flygande fiskar, skulpturer, teckningar, målningar. . . ja, du vet allt som gör att barn på besök knappt hinner hälsa innan de försvinner ner i skattgömmorna.