Ett barn på förskolan fick inte vara med de andra barnen då de inte "vill leka med bruna" enligt en anmälan.
Kränkningarna i Åtvidaberg fortsätter. Flera anmälningar under det gångna läsåret beskriver hur elever har uttryckt sig och agerat på ett rasistiskt sätt. Totalt rör det sig om tolv enskilda anmälningar som sträcker sig från förskoleåldern upp till nionde klass.
I en av anmälningarna beskrivs en händelse i lågstadiet.
En elev kallar en klasskompis hudfärg för smutsig. Trots upprepade tillsägelser från läraren slutar inte eleven. Samma sak händer dagen efter – klasskompisen ser "smutsig ut och har en ful färg" enligt eleven. I anmälan skriver läraren att de andra eleverna var chockade.
I en annan anmälan beskrivs det hur förskolebarn uttrycker att de inte "vill leka med bruna" som en anledning till att ett annat barn inte får gunga med dem.
Det finns också beskrivningar om fysiskt våld bland anmälningarna. En elev i mellanstadiet blir nedslagen och sparkad av en klasskamrat på väg hem från skolan. Klasskamraten svär och skriver n-ordet. När en vuxen försöker gå emellan blir även hen slagen.
Att n-ordet används är inte ovanligt. Det används både som ett skällsord mot specifika personer, men det verkar också användas som ett svärord så tidigt som i lågstadiet.
Det finns också beskrivningar på händelser som inträffat efter skoltid eller på sociala medier.
En elev skriver i en chatt på sociala medier att "nu är vi i Sverige, här pratar vi svenska" när en klasskompis stavar fel på några ord. Samma klasskompis blir kallad för en som "äter hundar och katter". Ett uttryck som Donald Trump använde när han pratade om migranter i en stad i USA. Samma elev uttrycker också att "alla kriminella och invandrare ska ut ur Sverige". Något som också går att läsa i en annan anmälan där en elev skrivit till en annan att hen ska "åka hem till sitt land".
En högstadieelev hotar med att dra av "den där tröjan du har på huvudet" och syftar på personens slöja.
Det finns också en incident där en högstadieelev gjort "ljud liknande piskrapp som ska syfta till slaveri" enligt anmälan. Under en utflykt med klassen ska denne också kastat bomull på marken och sagt "get back to work" till en annan elev. Även här används n-ordet regelbundet både på svenska och engelska för att beskriva en person.
Under en utflykt med klassen ska en elev kastat bomull på marken och sagt "get back to work" till en klasskompis. Samma elev ska också ha kallat klasskompisen för n-ordet och gjort piskljud med munnen.
Fredrik Gustafsson är sakkunnig på utbildningsförvaltningen i Åtvidaberg och ansvarar för de anmälningar som kommer in. Han har också reagerat på antalet anmälningar med rasistisk anspelning.
– Det stämmer att det sticker ut med mer rasistiska uttryck än vi är vana vid, det är specifikt nu i år som jag har sett detta. Över tid kan jag se att det tycks finnas en råare språk. Det finns uttryck som man kanske inte sa inför vuxna för några år tillbaka. Nu har den typen av uttryck, både rasistiska men också sexistiska, normaliserats och ökat.
Samtidigt understryker Fredrik Gustafsson att det framförallt rör sig om två specifika miljöer där de rasistiska händelserna inträffat.
– Det är två grupperingar där jag också ser att de rasistiska uttrycken, iallafall i den ena gruppen, är en del av ett rått språkbruk. Däremot är det tydligare i den andra gruppen att det är just rasistiska uttryck som förekommit.
Hur jobbar ni med detta?
– Jag har pratat med skolorna om detta, det är en utmaning vi ser i år och är medvetna om. Vi behöver jobba och jobbar redan generellt med hur man kommunicerar mellan varandra, säger han och fortsätter:
– Vi kommer att följa upp, och ser vi att detta är en tydlig trend behöver vi göra än mer med detta.
Vad rapporteras till politikerna?
– Vi skickar vidare mängden anmälda kränkningar och vilken typ av kränkningar det är. Vi försöker också ge politiken en bild av vilka utmaningar vi ser, säger Fredrik Gustafsson.
Förra året berättade Corren i en liknande granskning om ett hårt klimat i mellanstadiet i Åtvidaberg. Ett barn fick huvudet dunkat i golvet på skolan, några blev slagna och hotade, andra blev kallade "jävla hora".
Sådana händelser förekommer också fortfarande.
Granskningen fick flera politiker att reagera och en debatt om politikernas insyn som huvudman för skolan blossade upp. En debatt som hållit i sig.
Diskussionen i fullmäktige i juni kom att handla om huruvida politikerna tycker att de får tillräcklig information om anmälningarna eller ej. Majoriteten tycker att de får de, medan oppositionen inte tycker det.
Så sent som i fullmäktige i juni frågade Sverigedemokraterna i en interpellation vad som händer med kränkningsanmälningarna inom skolan om allvarligare händelser uppstår och efterfrågade bättre kommunikation mellan utbildningsutskottet, förvaltningen och politikerna.
– Jag menar på att det här absolut behövs. Om det finns oroväckande trender i Åtvidabergs skolor så behöver vi som politiker känna till dessa. Hur ska vi som huvudman kunna vidta tillräckliga åtgärder, om vi inte får tillräcklig information och statistik kring detta, sa Max Haienhjelm, gruppledare för SD, till majoriteten.
Han syftade framförallt på händelser där skolan vidtagit ytterligare åtgärder, så som polisanmälningar eller byte av klass.
Max Haienhjelm (SD) vill ha en bättre kommunikation mellan förvaltningen och politikerna. "Hur ska vi som huvudman kunna vidta tillräckliga åtgärder, om vi inte får tillräcklig information och statistik kring detta?"
– Vi har tillit till att vi får den information vi behöver. Två gånger om året får vi en rapport, och i den finns en analys där varje skola gör en plan framåt med ett förebyggande arbete. Vi måste jobba förebyggande och jag tänker att det räcker, och där är vi uppenbart inte överens. Vi tycker att den information vi får räcker för att kunna jobba på vår nivå. Men ni vill ju ha någon annat, svarade Jenny Enerby (S), ordförande i utbildningsutskottet.
Joel Edoff, politisk oberoende, som sitter i utbildningsutskottet känner inte igen sig.
– Jag tror inte jag går på rätt möten, för så tydlig information som uppenbarligen majoriteten får delges inte mig.
Jenny Enerby (S) skriver som svar till SD:s interpellation att "politiken är alltid ansvarig men hur och vilka åtgärder ansvarar alltid förvaltningen för."
Joel Edoff, politiskt oberoende höll inte med majoritetens bild av att politikerna får tillräcklig information om kränkande behandling i skolan. "Jag ber om ursäkt att jag går på fel möten".