I den helrenoverade, klassiska tegelvillan i centrum av Åtvidaberg bor Susie och Terry Budd. Framsidan är välskött och inbjudande men det är på baksidan som det verkligen händer grejer. Den normalstora villaträdgården rymmer allt från kaffegrottor till vattenfall och ett orangeri.
– Jag älskar allt som är gammalt. Jag vill att trädgården ska se ut som att den har stått där länge, förklarar Susie medan hon visar runt.
I den stora rabatten på framsidan finns många blommor och några prydnadsträd. Under jord finns över 3 000 vårlökar planterade.
– De går i bleka vårfärger som ljuslila, ljusblått och gult. Sedan är jag väldigt fascinerad av stammar på träd. Ibland kan jag köpa ett träd bara utifrån stammen.
Hon har hela tiden nya idéer. Senaste projektet är en italiensk trädgård som ramas in med en mur av tegelstenar och en blå gammal ladugårdsdörr som Susie fått. Ett staket av armeringsjärn längs gången fram till orangeriet drar blickarna till sig och en bit bort hörs vattenfallet som hon byggt själv.
– Jag kan inte säga var jag får inspirationen ifrån. Det ploppar upp nya idéer hela tiden och Terry bara suckar ibland när han hör dem. Men han hjälper alltid till. Framförallt som bärhjälp för jag vill helst göra arbetet själv.
För snart 20 år åkte Susie på motorcykelsemester till England på egen hand. Där tog hon kontakt med folk att åka tillsammans med. En av dem var just Terry.
Tolv år blev det i England där Susie till en början försörjde sig som konstnär. Därefter startade hon eget som putsare samtidigt som hon skapade en vacker trädgård hemma.
– Planen var alltid att återvända till Sverige.
När det var dags att hitta ett boende föreslog ena sonen Åtvidaberg, men Susie var tveksam. Som uppvuxen i Linköping kändes Åtvidaberg långt bort. Men när huset med den välskötta trägården dök upp så vann de budgivningen.
– Jag har inte ångrat mig en sekund. Vi har blivit så fint välkomnade.
Susie gillar närheten till det mesta och den goda kontakten med företagare på orten.
Hon gillar att jobba med händerna och uttrycka sig estetiskt och hon har än idag svårt att sitta still. De senaste åren har hon gått kurs i trädgårdsdesign och tar sig gärna an projekt att planera och anlägga trädgårdar åt andra.
– Jag tycker om att jobba med det som redan finns. När vi grävde i trädgården ville jag ha kvar alla schaktmassor som vi nu använt för att terrasera upp nivåerna i trädgården till inramning av rabatter. Alla växter som fanns i trädgården har jag hittat nya platser för och tillsammans med Terry har vi gjort om det mesta.
– När det var dags att bygga orangeri gjorde Susie allt från ritningar till att bygga själv. Grävningen lejde hon bort och tanken var att Terry skulle hjälpa till med taket eftersom Susie är höjdrädd. Men så blev det inte.
– Jag hade grävt en grop som Terry tyvärr ramlade i och bröt foten. Så då fick han vila medan jag anlitade min bästa byggare som kom hit och hjälpte mig med taket.
När hon hörde att grannhuset skulle säljas tipsade hon sonen Jeff som flyttade in tillsammans med sin familj förra året. Nu kan hon träffa barnbarnen varje dag om hon vill och hjälpa till där det behövs.
– Även i England bodde vi i ett hörn och de kallade mig för ’The mad woman on the corner” eftersom jag hade så många projekt på gång hemma. Jag vet inte vad de kallar mig här än men nu har jag ett nytt hörn att göra om som jag vill ha det. Det är underbart.