Da doo ron ron ligger uppslagen på notställen. Ett, två, tre! Tobias Eklund höjer dirigentpinnen och räknar in.
– Vi kan snabbare, säger Pia Reyes, tidigare brasslärare i föreningen Kulturskolan.
När kommunen tog över musikundervisningen vid årsskiftet tog Pia Reyes nya initiativ.
Nu ger hon varje vecka lektioner för tolv av sina tidigare kulturskolelever (till dryga tusenlappen per termin) och har med musikkåren funnit en lösning för orkesterspelet. Musikkåren tar under vårterminen emot unga blåsare till sina repetitioner. I måndags hölls den första.
Tobias Eklund höjer takten, han viftar energiskt med taktpinnen och nu går det undan. De unga hänger med utan problem, till och med den yngsta, sjuåriga Karin Alveling.
Musikteori, om pinnar och punkter, varvas med fler snabba låtar. Till Gloryland är det svårt att stå still.
Tioåriga Emilia Samuelsson som spelat trumpet ett år i föreningen Kulturskolan och El Sistema strålar. Mamma Vivi Samuelsson berättar att Emilia drömt om att få gå med i musikkåren när hon är vuxen. Drömmen, som nu förverkligas, höll på att gå i kras när familjen insåg kommunens enskilda undervisning blev för dyr.
– Det skulle bli 6000 kronor på ett år för undervisning enskilt och i grupp. Det funkar inte när man har flera barn.
Målet är att de unga blåsarna ska delta i delar av vårmarschen. Musikkårens ordförande Lotten Alveling är upprymd efter övningen:
– Musik bygger broar mellan människor. Att spela i en orkester gör att man lär sig mycket av det man behöver kunna ute i verkliga livet. Samarbete, att lyssna på andra, att känna sitt värde, att tro på sig själv och att lyfta andra.
Från barnen kommer ett unisont: Jättekul. Dagmar Olani, som spelar trombon säger:
– Jätteroligt att vi fick spela så snabbt, det blev mycket sväng.