Åtvidabergs skolor brottas med svaga resultat.
Flera elever klarar inte målen.
Barn- och utbildningsförvaltningens egen sammanställning över utbildnings-året 2005 är i stora drag tung läsning. I den så kallades måluppfyllelsen för 2005 radas en mängd resultat grundade på elevernas avgångsbetyg, skolans egna tester och nationella prov.
Man hittar bland annat följande:
ºKommunens Kops-test, som erbjuds samtliga femåringar visar att hälften av femåringarna i kommunen visar behov av individuell hjälp i sin språkutveckling. Andelen femåringar i behov av mycket stöd har fördubblats på fem år.
ºVar tionde elev i de lägre skolåren och var sjätte elev i skolår 7--9 har mycket svag läsförståelse.
ºDen försämring av betygsresultat som märktes 2004 kvarstår 2005. Ändå har Åtvidaberg klättrat från 2004 års bottenplacering i jämförelse med landets 289 andra kommuner och går från plats 278 till 241.
ºVar tionde elev som slutade nian år 2005 saknade betyg i svenska och ännu fler saknade betyg i matematik.
ºVar tredje elev som slutade nian saknade betyg i något ämne.
ºSkillnaden i betygsresultat mellan pojkar och flickor är mycket stor. Skillnaden är dubbelt så stor i Åt-vidaberg som i riket (flickorna har 44 betygspoäng mer än pojkarna i Åtvidaberg, mot 22 i riket.)
ºGymnasieskolan som under flera år legat bra till betygsmässigt har halkat efter något. Betygsnivån har varit relativt stabil under åren, medan riksgenom-snittet ökat.
ºÄndå når Åtvidabergs-eleverna i stor utsträckning behörighet till vidare studier efter gymnasiet. Men i jämförelse med riksgenom-snittet av invånare som börjar högskolan före 26 års ålder ligger Åtvidaberg långt efter. Förhållandet är 45,6 procent respektive 36,0.
Kommunens skolchef Lotta Gylling och utredningssekreterare Kerstin Massawe känner väl till resultaten, liksom frågorna om varför det ser ut som det gör.
-- Det finns inte en enskild förklaring, säger Lotta Gylling och fortsätter:
-- Det är ett helt nystan av förklaringar, ett spektrum av orsaker.
Ekonomin är en.
-- Under hela 1990-talet har skolan dragits med stora besparingar och organisationen har slimmats. Det påverkar.
Lotta Gylling påpekar att Åtvidabergs skolor i jäm- förelse med skolor i hela riket legat lågt på ett flertal punkter, som till exempel lärartäthet.
-- Men nu visar det sig att vi ligger på riksgenomsnittet när det gäller grundskolan, fast vi ligger under på gymnasiet.
Andra förklaringar till resultaten är av karaktärer som inte är lika mätbara som kronor och resultat. Dit hör begrepp som studietradition och utbildningsnivå, vilka båda bedöms vara generellt låga i Åtvidaberg.
-- Studietraditioner och motivation hänger ihop, säger Kerstin Massawe.
-- Det förhållandet ser man också i andra bruks- orter, tillägger Lotta Gylling.
Ingen av dem vill att resultaten ska trycka ner vare sig elever eller personal i Åtvidabergs skolor.
--Vi har engagerad, målmedveten och proffsig personal som gör allt som står i deras makt. Vår uppgift tillsammans är att göra allt vi kan för att eleverna ska nå målen, säger Lotta Gylling med eftertryck.
Och det finns gott om elever som presterar väl. Bland annat visar skolornas egna tester i läsförståelse att andelen elever som har riktigt bra resultat är fler än de som har svaga resultat. Dess-utom har andelen elever som klarar de nationella proven i femman ökat.
Trots att det finns positiva tendenser pågår ett stort och långsiktigt projekt för att fler elever ska få chansen att klara målen.
-- Alla lärare från för- skoleklass till gymnasiet deltar och vi har engagerat lärarhögskolan i Stockholm, säger Lotta Gylling.
Projektet "Kravnivåer och kriteriebeskrivningar" utgår från vad eleven har rätt att få lära sig under grundskolan.
-- Vi fokuserar på skillnaden mellan det utlärda och det inlärda, där det inlärda står över det utlärda. Elevens rätt till kunskap är det viktigaste, säger Lotta Gylling.