Det är ett äldre ärende som nu avgjorts. I december 2016 fattade kommunen beslut om att ett barn skulle få så kallad avlösarservice i hemmet under några timmar i veckan.

Det dröjde ett halvår innan insatsen kunde verkställas.

För lång tid, menade IVO, Inspektionen för Vård och omsorg, som ansökte hos förvaltningsrätten om att kommunen skulle dömas att betala en särskild avgift.

Kommunen svarade med att fördröjningen berodde på att det var viktigt att "rätt person" kom hem till familjen från början och att man inte tillfälligt ville blanda in ytterligare personer. Under tiden gavs familjen inte någon annan insats.

IVO anser att det är särskilt allvarligt att ett barn ska behöva vänta så lång tid på att få tillgång till en redan beviljad insats. IVO anser att ett oskäligt dröjsmål uppstått två månader efter beslutet och yrkade att en särskild avgift skulle tas ut.

Kommunen motsatte sig kravet och framhöll att den agerat utifrån barnperspektivet. Det var mest lämpligt att hitta rätt person så att insatsen skulle fungera över tid, menade kommunen.

Förvaltningsrätten gick på IVO:s linje och konstaterar i sin bedömning "med särskild hänsyn till dröjsmålets längd samt behovet av insatsen" att det inte finns skäl att inte döma kommunen att betala den särskilda avgiften. Rätten skriver också att det inte är fråga om ett ringa fall.