ÅTVIDABERG
– Det är ingen bra signal, men det är det här vi fått till oss, säger kommunalrådet Thomas Lidberg (S) efter att en utredning om befolkningsprognos för åren 2018–2027 lagts på kommunstyrelsens bord.
Utredningen är dyster läsning för de politiker som uttalat ambitionen att Åtvidaberg ska vara en attraktiv och växande boendekommun.
– Budskapet att vi ska minska befolkningen blir felaktigt. Vi vill ju växa, säger Thomas Lidberg.
Kommunalrådet Joakim Magnusson (C) nickar instämmande och tillägger:
– Jag hoppas att utredningen har fel. Vi ska göra allt vi kan för att motverka dem.
Det är ungefär ett år sedan barn -och utbildningsförvaltningen fick i uppdrag att utreda befolkningsutvecklingen i Åtvidabergs kommun fram till 2027. Fredrik Gustafsson, sakkunnig på förvaltningen har bearbetat befolkningsdata och kommit fram till flera slutsatser:
*Den genomsnittliga befolkningsförändringen i Åtvidabergs kommun väntas bli en minskning på 35 personer per år.
*Antal födda barn per kvinna väntas öka snabbt fram till 2027, från 1,96 födda barn per kvinna till 2,07.
*Fler väntas flytta från än till kommunen. Det ger ett negativt flyttningsnetto på minus tio per år.
*Fler väntas dö än födas under perioden. Det ger ett negativt födelsenetto. Antagandet uppgår till minus 25. Orsaken är åldersstrukturen i kommunen, med relativt många äldre och få i barnafödande ålder.
Fredrik Gustafsson understryker att slutsatserna utgår från kända faktorer. Till dem har lagts förväntad byggnation i både Åtvidabergs tätort och i Grebo Norrby.
Exploateringen i Grebo Norrby har fullt utbyggd potential för bostäder åt 800 till 1200 personer. Det kommer att leda till inflyttning, men det antas inte påverka flyttnettot totalt sett fram till 2027.
Men borde inte exploatering innebära att befolkningen totalt ökar?– Vi har en utflyttning som är ganska stor efter att unga blivit klara med gymnasiet. Det är egentligen inget som är nytt eller okänt, så det ut i den här typen av samhällen. Men återflyttningen är lägre än vi tidigare trott.
Fredrik Gustafsson fortsätter:
– Även om barnafödandet bland de som är kvar är högre än i riket i snitt , så kompenserar det inte för utflyttningen.
Kan ökat barnafödande vara en lösning för att öka befolkningen?– Jag har fått den frågan från kommunstyrelsen också, men det finns ingen potential för befolkningsökning genom ökat barnafödande. Det är för att vi får en radikal ökning av de som är över 80 år.
Vad ser du för lösningar?– Det är framförallt två saker, inflyttning och att vi över tid gör det tillräckligt möjligt att bo kvar i Åtvidaberg i samband med utbildning, till exempel genom pendling.
För en kommun har befolkningstalen betydelse. De lägger exempelvis grunden för statsbidragen. Varje år gör fullmäktige, i samband med budgetbeslut, ett antagande om befolkningsutveckling.
För 2018 förväntades befolkningen öka med 30 personer. Istället minskade den med 94 invånare till 11537 invånare, vilket innebar sex miljoner kronor mindre i kommunkassan.
I budgeten för 2019 har politikerna dämpat förväntningarna. Antagandet ligger på en svag ökning om fem personer.
– Det är en försiktighetsåtgärd, säger kommundirektör Robert Bredberg.
Han uttrycker i likhet med kommunalråden en förhoppning om att prognosen i kommunens utredning inte ska stämma.
– Men gör man en sådan här utredning så får man inte vara rädd för svaret, säger han och tillägger:
– Enligt statistiken riskerar vi att bli färre invånare. Det är bra att veta det och att veta att urbaniseringen gör att fler rör sig mot större städer.
Samtidigt uttrycker både kommundirektören och kommunalråden en förhoppning om att arbetet för att öka befolkningen inte ska vara förgäves.
– Vi kan inte bara lägga oss ner och dö. Vi måste tro på framtiden, säger Thomas Lidberg.
Joakim Magnusson framhåller att satsningar på nya bostäder måste fortsätta, bland annat för näringslivet.
– Vi har brist på bostäder idag och det gör att företag har svårt med kompetensförsörjning.
Robert Bredberg tillägger att kommunen står väl rustad för ökat bostadsbyggande: – Vi har aldrig jobbat så intensivt som nu med att få fram byggklar mark.
De framhåller också att kommunen måste jobba vidare för bättre kommunikationer mot Linköping och direktpendling till exempelvis Mjärdevi. De lägger också till att bostadsbyggande i en mindre kommun påverkas av statliga subventioner för bostadsbyggande.