Medelåldern för förstföderskor i Sverige 2016 var 29,15 år och förstagångspapporna var i snitt 31,49 år, enligt färsk statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Siffrorna skiljer sig inte märkbart från de senaste årens statistik.
– Den stora ökningen av förstföderskornas ålder var under 90-talet, efter finanskrisen, när fler gick vidare och utbildade sig på universitetet. Eftersom föräldraförsäkringen i Sverige är så starkt kopplad till att du ska ha ett jobb så väntar många med att skaffa barn tills man är etablerad på arbetsmarknaden. Men sedan ungefär sedan 2004 har det inte hänt speciellt mycket, säger Johan Tollebrant som är demograf på SCB.
Enligt statistiken är det flera års skillnad mellan de kommuner i Sverige som har högst och lägst ålder på förstföderskor. I Stockholm och i huvudstadens mer välbärgade kranskommuner föder kvinnor i snitt sitt första barn när de närmar sig 32 års ålder medan kvinnor i exempelvis Filipstad, Vingåker, Tranås och Lindesberg i snitt blir mammor för första gången när de just passerat 25. Enligt Tollebrant beror skillnaderna till stor del på kvinnornas utbildningsnivå.
– En kommun som ligger i en utflyttningsbygd har ofta lägre ålder på förstföderskor. Det är för att de som bor kvar är de som inte åker i väg och pluggar på universitet. De får ofta barn tidigare, eftersom de är etablerade på arbetsmarknaden redan när de är drygt 20 år och kanske har ett fast jobb, säger Johan Tollebrant.
I Sverige har man hittills inte sett några negativa konsekvenser på befolkningsmängden av att många kvinnor under 2000-talet påbörjat sitt barnafödande relativ sent i livet.
– För att befolkningen ska reproducera sig själv behöver varje kvinna föda ungefär 2,1 barn. Det största problemet med äldre förstföderskor är att de kanske inte hinner få fler barn, men det har vi inte riktigt sett i Sverige. I stället märker vi att de som får sitt första barn efter 30 skaffar nästa barn tätare inpå det första jämfört med yngre förstföderskor. (TT)
Källa: SCB