Nu ryker stinsens hus

Det senaste som hänt i kåken är att Räddningstjänstens deltidsbrandmän torrövade med konströk. Ingen riktig eld, så stinsens hus brann aldrig.

Huset är byggt 1943 och är riktigt stort och fint med kommunalt vatten och flera våningar. Det vet Nils Larsson, snart 85 år, som bott i Bestorp i hela sitt liv.

– Varför rivas? Jag tycker att det är synd. Det är ju byggt av en riktig byggmästare. Här har stinsar flyttat in och ut och på senare år trivdes en kvinna här som hette Kerstin Malmberg.

Den siste stinsen som bodde i huset var Kurt Andersson. Han vinkade iväg sitt sista tåg i början av 50-talet.

Även Ica-handlaren Bernt Karlsson tycker att det är tråkigt när stinsens hus jämnas med marken.

– Känns som resursslöseri. Det ligger ju fint bredvid järnvägen och så värst många tåg kör inte där så att det blir störande, säger han.

Linköpings kommun och bygglovsingenjören Peter Gustavsson har stretat emot och jobbat för att någon skulle ta emot kåken.

Du menar att man skulle ta med sig kåken hem alltså?

– Ja precis. Jag som är järnvägsintresserad tycker att det är en trevlig byggnad. Dessutom är dressinskjulet från tidigt 1900-tal på nio kvadratmeter, en riktig fin grej, men nu jämnas även det med marken.

Bygglovskontoret har till och med kollat om järnvägsexperterna i Gamla Linköping är intresserade. Men icke.

Nu ska hela rasket rivas.