Det är en sammanbitet allvarlig och oroad skara på fyra mjölkbönder som möter mig i personalrummet hos bröderna Gunnarsson på Valsinge gård i Björsäter för att berätta om de jordnära konsekvenserna av Arlas sänkning av mjölkpriset till producenterna.
-- Vi tappar så mycket ekonomi och är oroade för hur vi ska kunna driva gårdarna vidare, säger Anders Eriksson, gårdschef på Baroniet.
Hur stor ändringen av mjölkpriset slutligen blir är inte klart, men runt fikabordet på Valsinge tror man att betalningen kommer att sänkas med 15--16 öre per liter. Inte så mycket kan tyckas, men räknar man per ko rör det sig om 1 500 kronor i minskad årsinkomst och på en besättning med 100 kor blir det 150 000 kronor mindre i inkomst.
-- Det är min lön som ryker om den här sänkningen genomförs, säger mjölkbonden Anders Eskilsson, och tillägger att han är glad så länge frun har ett heltidsjobb:
-- När jag började med gården 1975 kunde jag ta ut lika mycket som min fru, som är lärare, i lön. Det går inte på långa vägar i dag trots att jag utökat från 35 kor då till 110 i dag.
Investeringarna i lantbruket är dyra och räknas på lång sikt. Med prissänkningen försvinner nu plötsligt en stor del av den ekonomi som låg till grund för den kalkyl som räknades fram när investeringarna gjordes och gårdarnas redan pressade ekonomi blir än mer besvärlig att ro i hamn, menar man runt bordet. Man förstår att Arla måste visa bra resultat men allt ska inte tas från medlemmarna, är den allmänna åsikten.
-- Det jag reagerar på är att vi Arlamedlemmar också är egna företagare och lika beroende som Arla att visa goda resultat då vi går till banken för att få lån. Det blir svårare nu, säger Göran Gunnarsson, bonde på Valsinge gård.
-- Vi förstår att Arla har problem med konkurrens och valutor, men de borde bromsa investeringarna till hälften så att inte vi producenter får ta hela smällen, säger Bo Önnegren, ordförande i Björsäters LRF-krets.
Att effektivisera driften ännu mer tror ingen på.
-- Vi har rationaliserat så in i bäcken att vi är mycket nära vägs ände i det avseendet, säger Anders Eriksson.
Följderna kan bli att ännu fler mjölkbönder försvinner. Den risken är mer än teoretisk, det är alla fyra mjölkbönderna ense om, och en nedlagd mjölkgård är borta för evigt.
-- Så är det. Den kommer ald-rig tillbaka, det blir ingen återväxt. Det är inte muntert i ladugårdarna nu, säger Bo Önnegren.
Följderna blir att betesmarker växer igen, det öppna landskapet försvinner och först då ser kanske medelsvensson de direkta följderna av nedläggningarna. Försvinner lantbruken, försvinner troligen också mycket av servicen på landsbygden och visionen om en levande landsbygd ter sig än mer främmande.
Att köpa en gård i dag med cirka hundra kor går loss på tiotals miljoner kronor och att få den att gå runt är i det närmaste omöjligt, anser alla fyra bönderna.
-- Fan vet om någon ens vill fortsätta även om de ärver en gård. Det går ju knappt att få ut någon lön, säger Anders Eriksson.
Det pris bönderna får i dag för mjölken ligger omkring 2:70 litern. Om alla stöd i sina olika former togs bort skulle mjölkbönderna behöva ha åtminstone en krona mer för att vara "självförsörjande".
-- Men det är egentligen en omöjlighet att räkna på. Det ena stödet griper in i det andra och att renodla mjölkpriset går egentligen inte, säger Anders Eriksson.
Alternativet att lämna Arla dyker inte upp under vår diskussion.
-- Det finns inget annat mejeri vi kan vända oss till här och det finns heller inga pengar till att starta ett nytt. Arla är störst från Uppland ner till Skåne och skulle reagera direkt om det planerades ett mejeri här, säger Anders Eriksson.
Arla är en ekonomisk förening och dess målsättning bör vara att se till att medlemmarna får största möjliga ekonomiska ersättning för sina varor, resonerar de fyra runt bordet, men man är tveksam till om Arla ser saken på samma vis.
-- Arla hör oss nog när vi framför våra åsikter, men om de lyssnar, det vet vi inte, säger Bo Önnegren.
-- Jag har alltid haft känslan för Arla som "vi" men jag tycker den är på väg att försvinna. De vet nog inte riktigt vem de är till för, säger Göran Gunnarsson.