- Vi har bett en representant i styrelsen att komma hit och tala med oss. Men den enda tid han kunde erbjuda var i söndags klockan elva under en tidsperiod då en stor del av skolan är på praktik, berättar Magnus Christensson, som går sitt första år på skolan.
Trött på bråket
Han är väldigt trött på bråket i skolans styrelse.
- Fram till jul ger jag det här kaoset. Sedan hoppar jag nog av som det känns i dag. Många urmakarelever lämnar sitt jobb för utbildningen, hyr ut sin lägenhet på hemorten. Nu funderar jag bara på vad jag ska göra om jag hoppar av.
Flera av dem som går första årskullen känner sig lurade. De har lyckats komma in på en skola som håller världsklass. Men enligt dem hänger allt på samarbetet med schweiziska Wostep.
- Det är ju Wostep-certifieringen som ger oss tillgång till arbete eftersom den absolut största delen av klocktillverkningen är schweizisk. Vi kan inte använda ett svenskt gesällbrev i England. Men de vet vad Wostep står för, säger Daniel Leanderson.
Varför?
Michéle Lothigus undrar liksom hans kamrater vad Sveriges Urmakareförbund har i kikaren.
- Alla säger att de vill ha Wostep-certifiering. Varför sätter förbundet då hela skolan på spel? Det finns ingen som vill ge oss en bra förklaring
Även tredjeårseleverna är upprörda.
- Jag kan inte rekommendera den här utbildningen som det är i dag. Vi har fått skriva utvärderingar och där var det verkligen inga visor.
- Vi har uttryckt vår oro för det här det senaste året. Men det har inte hänt något. Vi står utan en av våra lärare inför sista terminen när vi ska göra våra prov. Det känns verkligen inte bra, säger Matthias Blixt.
Sänker inte kvaliteten
Den avgående rektorn Dragana Radovanovic krävde att få vara med på vårt möte med eleverna. Där var även den mångårige läraren Claes Beck-Fries. Han säger så här:
- Jag tror att skolan överlever den här krisen. Mitt enda fokus är undervisningen. Den kvaliteten tänker vi inte ändra på. Eleverna ska få samma utbildning, säger han.
Förra våren klarade samtliga avgångselever Wosteps krav, något som lär vara unikt i organisationens historia