Familjen kämpar mot utvisningen av syskonen Kombo och Asha. En process som pågått i snart sex år.
Hon menar att det finns flera juridiska bedömningar som ligger till grund för att syskonen nekas uppehållstillstånd. Bland annat brister i både barnens och mammans identitetshandlingar, exempelvis har mamman skrivit under papper där hon upplåter ensam vårdnad till pappan, men med olika namn och med bristfälliga identitetshandlingar.
– När barn som har två vårdnadshavare ansöker om att få bosätta sig i Sverige finns det ett krav att båda föräldrarna som har del i vårdnaden måste samtycka. I det här fallet har de problem att bevisa att så skett. Kravet handlar i grunden om att minska risken för att barn förs bort utan medgivande från vårdnadshavare, säger hon.
Hon fortsätter:
– Det är också ett problem att mamman har två olika identiteter och att de inte kunnat visa att hon har bytt identitet.
Familjen tycker att man borde kunna säkerställa släktbanden mellan barn, far och mamma genom dna-analys, men menar att Migrationsverket inte velat genomföra en sådan analys. Hur ser du på den aspekten?
– Migrationsverket brukar säga att dna inte visar på identitet utan släktskap. Om man inte kan bevisa sin identitet använder man ofta dna-analys för att bevisa släktskap, och så förutsätter man att man är vårdnadshavare. Men det används framför allt för personer från länder där man inte kan få tag på handlingar, säger hon.
– Det måste alltid göras en bedömning av konsekvenserna i ett enskilt ärende så att utfallet inte strider mot mänskliga rättigheter. Men i det här fallet tolkar jag rättens hållning som att den anser att det borde vara möjligt att få fram identitetshandlingar för både barnen och deras mamma, samt styrka vårdnadsförhållanden och dokumentation av mammans namnbyte i Tanzania.
Hur vanliga är frågor kring identitetshandlingar hos er på Asylrättscentrum?
– Vi har ganska ofta ärenden om familjeanknytning där det är svårt att visa identitet. Ofta ser vi att familjer splittras beroende på hur föräldrar agerat, och barnens rätt att leva med sina föräldrar ges för liten vikt, säger hon och fortsätter:
– Men det är ganska ovanligt med så olika uppgifter om olika personer som i det här fallet.
Kan familjen göra något förutom att invänta ytterligare besked från Migrationsverket?
– Det de kan göra är att försöka få fram de handlingar som saknas, framför allt i vårdnadsfrågan och dokumentation på att mamman har bytt namn så hon kan ge sitt medgivande.
En brist hon ser i domen är att det saknas ett tydligt resonemang om barnens rätt att vara med sina föräldrar. Samtidigt menar hon att Migrationsverket är tydliga med att det är i barnens bästa att få stanna i Sverige.
– Men så länge familjen inte tydligt kan visa att pappan har ensam vårdnad så kommer kravet om utvisning att kvarstå, så länge det inte går att visa att utfallet är i strid med internationella konventioner.
Samtidigt finns en öppning som kan stoppa utvisningen.
– När ett utvisningsbeslut är fattat är det Migrationsverket som måste visa och försäkra sig om att det finns någon som tar emot barnen i hemlandet, ett så kallat "ordnat mottagande". Kan de inte visa att det finns familjemedlemmar eller barnhem i Tanzania som kan ta emot dem får de inte utvisas, konstaterar Louise Dane, jurist på Asylrättscentrum i Stockholm.