Tekniska verken i Linköping satsar 17 miljoner på att låta finska Wärtsilä bygga anläggningen. Ytterligare cirka 10 miljoner kommer fjärrvärmenätet, som byggs ut i den centrala delen av samhället norr om kanalen, att kosta. Den utbyggnaden tar ett par år att genomföra fullt ut. Via de statliga lokala investeringsbidragen till miljösatsningar bidrar Motala kommun med 2,6 miljoner.
Flisvärmepannan, som förläggs till ett blivande industriområde vid Erstorps gamla grustag på utfarten mot Tjällmo, klarar tre megawatt. Det betyder att den kan försörja 375 villor med värme och varmvatten.
- Vi räknar med att omkring 160 villaägare kommer att vilja vara med. Ett hundratal har anmält sitt intresse. Och om priserna på el och olja fortsätter att stiga kommer intresset säkert att öka, säger projektledare Lars Ove Gustavsson, som har ansvaret för Tekniska verkens kontakter med blivande fjärrvärmekunder i Borensberg.
Ryggraden blir däremot Mo-tala kommuns och bostadsstiftelsen Platens fastigheter i centrala Borensberg.
Bland annat kommer Hälla-skolan, Bergvallaskolan, de olika servicehemmen och vårdcentralen att successivt kopplas in på fjärrvärmenätet redan från slutet av sommaren trots att fjärrvärmecentralen ännu inte står klar då. Det gäller även Platens hyreshus i centrum.
- Det beror på att vi måste föra ut värme i ledningarna innan markschakten läggs igen. Då får vi använda en provisorisk anläggning som eldas med villa- olja, säger Sofia Kronkvist, som är Tekniska verkens projektledare för fjärrvärmecentralens uppförande.
De första fjärrvärmeleveranserna i Borensberg är för övrigt redan på gång. Redan i mitten av februari får de elva radhus som Platen håller på att bygga i cent- rum fjärrvärme från en temporär panncentral, även den eldad med villaolja.
Fjärrvärmenätet omfattar i ett första skede samhällets äldre delar samt den nyare delen ned till bostadsstiftelsen Platens bostäder vid Hjortstigen och Mårdstigen. Det betyder att man hittills riktat in sig på fastigheter som redan har vattenburna system. Ett par långtradarlaster med flis per dygn kommer att krävas för att driva fjärrvärmepannan för fullt vintertid. Vid extrem kyla kompletterar man med villaolja.
- För anläggningar i den här skalan är flis det mest lönsamma. El och olja är dyrare och värmepump svindyrt. Avfall i en så här liten anläggning är inte aktuellt, säger Ingvar Carlsson, som är Tekniska verkens vice vd och energichef.
Enligt Tekniska verkens kalkyler kostar det cirka 12 500 kr om året att värma en villa på 120 kvadratmeter med fjärrvärme mot omkring 20 000 kr för el och olja med de prisnivåer som gäller idag.
I ett andra skede av fjärrvärmeutbyggnaden kan det bli aktuellt att även erbjuda villa-ägarna i Dansättersområdet fjärrvärme.
Hur snabbt det kan ske beror bland annat på vilket val Motala kommun gör för Dansättersskolan, som värms upp med direktverkande el precis som de flesta villor i den här delen av Borensberg.
Här måste man i så fall också installera ett vattenburet värmesystem för att kunna ta emot fjärrvärmen.
Eftersom det blir en dyrare installation för villaägarna har Tekniska verken hittills lämnat dessa delar i Borensberg därhän.
Tekniska verken i Linköping riktar nu sina blickar mot Fornåsa och även Motala tätort. Däremot ser man ingen lönsamhet i att erbjuda Tjällmoborna fjärrvärme.
- Motala tätort har mycket litet fjärrvärme jämfört med vad som är normalt för städer av den storleken med samma antal invånare och bebyggelsestruktur. Den fjärrvärme som erbjuds är dessutom oerhört dyr.
-- Vi är inte främmande för att etablera oss i Motala, eftersom det kan gå att hitta lösningar som hittills är förbisedda, säger Ingvar Carlsson.