Trots alla dessa spår i skogen så har jag aldrig sett en livs levande bäver. Jag känner heller ingen annan som gjort det. Hur kommer det sig?
Jag har talat med markägare, jägare, bönder och statliga myndigheter. Så gott som alla visar sig i grunden hysa respekt för djuret. Man gillar bävrar, helt enkelt.
Bara detta faktum är värt att undersökas närmare. Men nu var det inte det som var mitt uppdrag. Mitt jobb var att hitta bäver. Fotografera och leverera en artikel om mina upplevelser i bäverland.
Kunde väl inte vara så svårt. Eller hur?
"Älskliga djur"
I det här läget fick jag kontakt med ägaren av Kvarns Herrgård, Claes-Göran Österlund. När han under ett samtal kallade bävrarna "älskliga djur" förstod jag att jag funnit vad jag sökt. Det visade sig att han faktiskt kunde leda mig rakt in i bäverns allra innersta. Deras bo.
Enligt Österlund är den bästa tid att se bäver skymning eller gryning. Vi valde skymning.
På avtalad tid dök Österlund upp i sin Land Rover. Expeditionen kunde börja. Två hjältar rakt in mot mörkrets hjärta. Orädda utforskare av det outforskade. Ja, något åt det hållet åtminstone.
Ut på sjön
Nu visade det sig att det inte var in i skogen vi skulle gå. Vi skulle ut på sjön. Båten låg och guppade vid strandkanten och det var bara att lasta i och kasta loss.
Österlund hade med sig båtmotor, ryggsäck, hinkar, ankare och lite annat smått och gott som är bra att ha på en båtfärd.
Det blåste hårt.
- Lätt bris. Åtta till tio sekundmeter, sade min guide.
Jag sade ingenting. Höll mig bara hårt i relingen och hoppades på att Österlunds tidigare anställning som kanaldirektör inte enbart vilat på teoretisk grund.
Äntligen kom vi fram. Vid strandkanten en stor rishög. Bäverns bo.
Tystnad råder
- Vi måste vara tysta, viskade Österlund.
Så då var vi det. I två timmar satt vi och spanade över vattenytan. Den första halvtimmen tyckte jag mig se rörelser av mystisk art både till lands och sjöss. Jag var beredd. Inget hände.
- Det blir nog inget, sa Österlund.
- Nä, svarade jag, det blir det nog inte.
Hela bäverprojektet var nu på väg att kapsejsa.
Nu var goda råd dyra. Här måste skaffas fram en bäver. Död eller levande spelade ingen roll.
Nu är det så att Österlund är en man med visioner och idéer.
- Jag sköt en bäver för nio år sedan, sade han, det var i Norrland. Jag lät stoppa upp den. Har den hemma hos mig. Tror du att du kan ha någon användning för den?
Vi hittar en bäver!
Hem till Österlunds hus. Fram med bävern. Upp med kameran. Österlund bar runt på det uppstoppade djuret.
Äntligen fick jag mina bilder. Bäver från sidan, bäver framifrån och bäver bakifrån. Bäver i skog och bäver vid vatten. Bäver tillsammans med Österlund och Österlund tillsammans med bäver.
Vad mer finns att tillägga?
Gud bevare Konungen, fäderneslandet, Österlund, mig och hela den svenska bäverstammen.