Det är höst och ruggigt väder som råder.
Några få plusgrader, strilande regn och klabbig skogsmark stoppar dock inte de tjejer och killar som stormar fram på stridsfälten i Kvarn, mellan Borensberg och Tjällmo.
Humöret är på topp hos gänget som nyligen ryckt in för att utbilda sig till flygbassäkerhetsoldater, drivmedelsoldater eller flygmaterielmekaniker.
Det rör sig om 92 pigga ungdomar som varje dag måste ta sig ann uppgifterna på största allvar.
När Helikopterflottiljen kallar till uppställning är koncentrationen på topp.
Den här veckan - fältövning i dyngsur terräng.
– Stridsmoralen är ändå god, intygar kompanichefen Jannis Grammatikos.
Han tar täten till en plats där det övas stridsskjutning med skarpladdade vapen.
Plötsligt bryts tystnaden.
Automatkarbinerna smattrar iväg skott på skott.
– Tufft fysiskt och psykiskt, säger 19-åriga Ida Alexandersson från Linköping om sina första veckor i det svenska försvaret under en paus.
Bredvid står David Jonsson, 22-åringen från Linköping som bytte byggbranschen mot livet i gröna kläder.
– Annorlunda mot hur jag hade det tidigare. Det finns både för- och nackdelar, men jag trivs bra, säger han.
92 rekryter är nästan dubbelt så många som tidigare årgångar i Helikopterflottiljen.
– Vi behöver fylla på med fler som kan tänka sig att gå vidare som befäl eller instruktörer, säger kommunikatör Lars Jansson.
I besvärliga coronatider övar rekryterna i mindre grupper.
Och när det vankas nattsömn sover de som mest sju personer i samma tält.