Varje morgon Corren kommer ut sätter sig Stig i soffan och läser igenom hela tidningen. Det tar ungefär tre timmar.
Elvis Presley föds, Adolf Hitler rustar upp inför andra världskriget, USA slickar fortsatt såren efter den stora börskraschen och Kalle Anka gör svensk seriepremiär.
Allt hände 1935, samma år som sexårige Stig Andersson började läsa Corren. Och det har han inte slutat med. 90 år senare är han fortfarande en trogen läsare.
– Det har blivit en vana, konstaterar han kärnfullt.
Stig Andersson läser Corren i sitt egenbyggda hus i Borensberg.
Snart 96-årige Stig bodde som liten i Forsaström utanför Åtvidaberg och gick de sju kilometerna till skolan varje dag. Han passerade åkrar och skogspartier på den lilla vägen för häst och vagn. I anslutning till skolan fanns en liten butik där Stig hämtade lokaltidningen som han tog med hem.
– Mamma och pappa prenumererade först på Västerviks-Tidningen, men den hade ofta inte kommit när jag slutade skolan vid 15-tiden. Så vi bytte till Corren som levererades tidigare.
Minns du vad du läste som liten?
– Familjenotiserna, där man kunde läsa om nyfödda, jubilarer och vilka som hade dött. Och så annonserna eftersom de hade lite större text och var mer lättlästa.
Vilken typ av reklam fastnade du mest för?
– Den från bygg- och järnhandlare. Jag hjälpte till hemma, farsan höll ju på med lantbruket. Så vi handskades mycket med hammare, spik, skruv och sånt.
Det är de lokala nyheterna i Corren som intresserar Stig allra mest.
Och Stig blev verkligen händig. Han har bland annat jobbat på bilverkstad, drivit eget åkeri och byggt sitt hus i Borensberg. Här har morgonrutinerna satt sig ordentligt genom åren.
– Jag kan ligga till niotiden. Sedan äter jag frukost och börjar läsa tidningen i soffan. Jag sitter uppåt tre timmar och bläddrar, det tar längre tid ju äldre jag blir.
Varför tycker du om Corren?
– För det första vill jag följa med i de lokala händelserna, men också ta del av nyheter i Sverige och världen. Sedan kanske jag hör nyheter på radio under dagen, men de blir inte alltid helt utredda, då kan Corren förtydliga det i tidningen senare.
Stig har bläddrat i en och annan Corren genom åren.
Det har inträffat många stora dramatiska händelser under de 90 år som Stig har läst tidningen. Alltifrån andra världskriget och första månlandningen till Palmemordet. Men Stig har inte så direkt personliga minnen kopplade till de händelserna, han minns mer de lokala nyheterna i Corren som skett i hans närhet.
Han berättar att han i tioårsåldern besökte en bekant till familjen inne i centrala Linköping.
– Då började det brinna på hotell Frimis. Men jag kommer inte ihåg omfattningen, det var inte övertänt i alla fall. Jag gick ut på balkongen för att titta om jag kunde se någonting. Men det brann inte med öppen låga.
Annonserna i Corren har alltid varit intressanta tycker Stig.
Han nämner även två tillfällen då han fick rycka ut under åren som brandman i Linköping. En gångare blev påkörd och omkom på Nya Tanneforsvägen. En annan person vådasköts till döds på militärområdet.
Vad tycker du om att Corren skriver om sånt?
– Det är väl inget fel att folk får veta det. Då kanske man tänker sig för mer, hur man beter sig i trafiken och så.
Men visst finns det sånt som Stig inte har varit lika nöjd med i Corren. Som när tidningsformatet blev mindre, även om han vande sig efter hand. Och han saknar den fylliga tv-bilagan. Det digitala har han aldrig brytt sig om eftersom han inte har dator eller smartphone.
– Papperstidningen räcker så bra för mig, jag behöver inget annat.
På familjesidan i ett nummer av Corren från 1935 kan man läsa om 90 års-jubilaren Carl Johan Sköld som enligt tidningen var en av Correns äldsta prenumeranter. Snart 95-årige Stig Andersson har varit prenumerant ännu längre.
Stig Andersson läser nyfiket i Corren från 1935. Året då han började läsa Corren.
Stig blir glad när han under intervjun får möjlighet att titta i gamla Correntidningar från 1935. Han bläddrar snabbt fram till familjesidorna där det går att läsa: "Bland alla hyllningsblomstren sitter 90-årige Carl Johan Sköld och läser Östgöta Correspondenten, till vars äldsta prenumeranter han hör".
– Då har jag slagit honom, säger Stig och skrattar.