-- Nej, där tjänar man inga stora pengar. Jag betalar min resa med bilen hit till Sverige, men jag tjänar mer pengar på att arbeta här än i Polen, förklarar Mariusz.
-- För ett par år sedan tjänade man väldigt mycket mer på att jobba i Sverige än i Polen. Nu är skillnaden mindre, men det är fortfarande bättre betalt här, fortsätter han.
Gården Pantängen ägs av Hans Svensson, som är en av de många odlare i Östergötland som fått tillstånd att använda utländsk arbetskraft för sommarens skörd (se artikel här intill). I år arbetar, eller har arbetat, polacker, ukrainare och thai- ländare med salladsodling och skörd på gården.
Mariusz Kryszafonicz kom i kontakt med Hans Svensson genom sin far, som tidigare arbetade här. I dag har fadern startat egen firma i Polen och sonen reser ensam till Östergötland.
-- Jag gillar Sverige och tycker att jag lärt känna människorna och kulturen här. Jag har en vän här borta också, Janne, vi bor grannar, säger Mariusz och pekar bortåt vägen där han hyr ett litet hus att bo i över sommaren.
Han kom till Pantängen i måndags och kommer att stanna tills salladsskörden är över.
Mariusz är uppvuxen i den polska staden Swinoujscie men har bott i Stettin i flera år och där har han just avslutat sin universitetsutbildning till teknolog.
Nu hoppas han hitta ett jobb som teknolog i Polen. Men det kan bli svårt.
-- Arbetslösheten i Polen är omkring tjugo procent. Jag är född 1976 och i min årskull föddes många barn. Nu har de växt upp och studerat och konkurrerar hårt med varandra om jobben. Man måste kunna minst tre språk och ha erfarenhet för att få jobb. Men det är inte lätt att få erfarenhet när man inte får någ-ot jobb, konstaterar Mariusz.
Han är inte främmande för tanken att söka ett teknologjobb i Sverige och stanna här ett par år.
-- Nu är ju Polen snart med i EU också och då går det ännu lättare att söka jobb i andra EU-länder. Men först måste jag gå en kurs och lära mig svenska ordentligt.
När Corren hälsar på jobbar Mariusz tillsammans med landsmännen Ewa Buko och Adam Bartkowiak med att köra ut de späda salladsplantorna från växthuset och placera dem på gräset utanför. Luften i växt- huset är kladdfuktig och lukten av jord är stark. Mariusz och de andra lyfter salladsplantorna upp på skottkärran, kör ut dem, hämtar nya.
I växthuset intill visar Mariusz de nya plantorna: små obetyd- liga frön i sina krukor. Tre veckor tar det innan plantorna är omkring 10 centimeter och kan flyttas ut på gräset. Därefter ska de planteras ut på åkern.
-- En man kör traktorn och fyra man åker på den speciella planteringsmaskinen bakom, förklarar Mariusz.
Sex veckor senare kan man skörda salladen. Mariusz kommer att stanna tills skörden är över.
För arbetet som salladsodlare tjänar han omkring 10 000 kronor i månaden. Lördagar och söndagar är för det mesta arbetsfria dagar, beroende på väder och vind. När Mariusz är ledig åker han till Motala eller ännu hellre Linköping för att gå på stan.