Villaägarna har gjort en utredning om bostadskostnaderna, det vill säga hur mycket en familj i småhus betalar varje månad för räntor, amorteringar, fastighetsskatt, el, VA, sophämtning, försäkring och underhåll.
Studien utgår från en helt vanlig barnfamilj. Den ena föräldern är sjuksköterska och den andra gymnasielärare. Familjen med två barn bor i eluppvärmd villa som inköptes 2002. Villan är typisk för kommunen och har ett taxeringsvärde som motsvarar genomsnittet. Familjen har betalat 10 procent av villan kontant.
Att bo i en villa i Linköping är dyrast. Det beror på att småhuspriserna är höga, och det påverkar räntekostnaderna. Men det är inte hela sanningen. Räntor, amortering och fastighetsskatt svarar bara för drygt hälften av de totala boendekostnaderna. Driftskostnader som el och vatten/avlopp tar en allt större del av hushållens ekonomi.
I alla östgötakommuner, förutom Linköping och Norrköping, är det dyrare att värma upp huset än att betala bolånen.
-- Det är en oroande utveckling som visar att hushållen måste ha marginaler om energipriserna fortsätter att gå upp, säger Elisabeth Österman, som är vice förbundsdirektör på Villaägarna.
I undersökningen har gjorts en analys för att se vad som händer om energikostnaderna stiger med 50 procent. För en familj i småhus betyder det en merkostnad varje månad på mellan 700 och 900 kronor. Men om räntan går upp med en procent blir kostnaden inte lika hög. I Ödeshög blir merkostnaden 216 kronor, i Motala 365 kronor och i Linköping 604 kronor per månad.
Däremot drabbas barnfamiljerna hårt ekonomiskt om en förälder går ned på deltid (75 procent). Detsamma gäller vid sjukdom eller arbetslöshet.
-- Många familjer har svårt att klara sig om man gå ner i arbetstid. Då blir det inte mycket pengar över varje månad, säger Elisabeth Österman.
Ett hushåll där en förälder jobbar deltid i Linköping får kvar 3 149 kronor av inkomsten när boendekostnaderna är betalda. I Motala får samma hushåll behålla 4 118 kronor, i Mjölby 4 465 kronor och i Ödeshög 5 013 kronor.
Elisabeth Österman anser att barnfamiljer lever med knappa marginaler och är ytterst känsliga för kostnadsökningar, det kan handla om höjda energikostnader eller minskade inkomster.
-- En undersökning visar att nio av tio barnfamiljer vill bo i eget hus. Men hur många med normala inkomster har möjlighet att förverkliga den drömmen, frågar sig Elisabeth Österman.