Åh, om jag bara kunde, så skulle var-enda en av er som skickat in bidrag få en städning. och jag själv också, nu när jag öppnat era mejl och brev och fått julglitter på nytvättade byxor. Nej, det gör inget Karin i Siktesbo, det är helt okej att bli röd och glittrig. Det har blivit jättefint också på golvet och på mitt skrivbord.
Men Carina och Gunnar (som inte glittrar ett enda dugg) vill också ha ett ord med i laget. De sitter ju i den viktiga juryn, som har att utse två vinnare. Varken mer eller mind-re. Carina och Gunnar är stränga och hårda och vägrar att låta fler vinna. Jo, de kan sträcka sig så långt att dela ut tröstpriser i form av dammvippor. Tröst och tröst, när man nu är ute efter totathjälpen ...
Det är i alla fall cirka 200 städrimmare, som knåpat och författat och närt en önskan om att äntligen ska någon annan ta över städningen där hemma. Ovanligt många har tänkt sig att åka på spa, det vill säga tillbringa nyvunnen tid i lugn och ro. Många spa-resor hade det kunnat bli. Många klappinköp också liksom lussebullsbak och en och annan rediger konjak. And-ra önskemål är restaurangbesök och promenader. Någon vill spinna och steppa, andra mysa med familjen. Tid för sig själv och tid för varandra - visst säger det en hel del om hur vi lever?
En och annan har gjort mer eller mindre fräcka mutförsök. Nybakade kakor utlovar Jenny i Sturefors. Tårta lockar Anna i Linköping med. Nils i Linköping skaldar: Eia vore jag där ... att få se städpatrull här ...
Men det är en omutbar och rakryggad jury som efter mycket stor vånda till sist har bestämt sig.
Själv fick man sedan gå hem och sucka över dammtussar och vildvuxen oreda. Inga städproffs i sikte. Ingen idé heller att tycka synd om sig (vem skulle bry sig?) utan fram med dammsugaren, ryta åt den snabbt flyende tonåringen och ge sig på smutseländet.
Varför är det så himla tråkigt att städa och varför väcker städning mystiska ilskna utbrott?
"Jag har städat", vrålar man lite senare på dagen till hemkommande familjemedlemmar. "På min lediga dag", tillägger man syrligt och rabblar med en gnällton upp allt man hittat: sockor under soffan, kapsyler på bordet, clementinskal på fina duken, hårspännen överallt och något luddigt mögeldoftande bakom papperskorgen i arbetsrummet.
Tonåringen får en alldeles egen kommentar: "Ditt rum får du allt städa själv!"
Städning tar fysiskt och mentalt. Men när mirakeltrasan är upphängd på tork och någon har fyllt på kaffekoppen blir jag snäll igen. Till nästa gång.
Läs fler rim här