Brevlådan till huset på Porsvägen i Sturefors, 12 kilometer söder om Linköpings centrum, är fullsmockad av efternamn.
Inte bara Andersson och Stephanou - utan också Hällöv och Lindström.
Även om huset är från 1970-talet är det inget kollektiv. Nej, Marys bägge barn bär nämligen sin pappas efternamn och Thomas son Rasmus sin mammas.
- Man kan väl säga att vi är en tidsenlig och modern familj, säger paret, som gifte sig i Marys hemland Cypern i början av juli förra sommaren. Ett mysigt bröllop på stranden nära trakterna där hon växte upp.
Just modernt och internationellt är två nyckelord när det gäller beskrivningen av deras hus.
Villan byggdes 1977 och ritades av förra ägaren, men inte mycket hade ändrats sedan dess när Thomas och Mary flyttade in i juni 2005.
- Thomas tog med mig på en visning innan vi ens hade pratat om att flytta ihop. När jag klev in och såg de tre etagen kändes det wow, liksom. Jag fastnade direkt för planlösningen. Att bara ha vardagsrummet och hallen på entrévåningen är läckert.
- Trots att huset var inrökt, hade bruna tak, samt var mörkt och igenväxt, tyckte vi att möjligheterna var stora. Det skulle kunna gå att få riktigt bra, säger Thomas.
Att det krävdes en totalrenovering med tusentals timmars jobb var inget hinder. Snickaren Thomas och inredningsfantasten Mary har visat sig komplettera varandra perfekt. På drygt två år har deras hem genomgått en enorm förvandling.
Åtta rum och kök, med biytorna inräknade totalt 275 kvadratmeter, är planerade in i minsta detalj. Det enda som inte är klart inomhus är gillestugan på undervåningen.
- Det bästa med att göra allt själva är att man får precis som man vill ha det. Dessutom skulle jag inte vilja släppa ett sådant omfattande jobb till någon annan. Jag är extremt noggrann och har i mitt yrke sett skräckexempel på byggnadsarbetare. Det slarvas ofta och att riva en bärande vägg är sällan lyckat, säger Thomas och ler snett.
Mary gör nästan aldrig några impulsköp till hemmet. Hon tänker hellre efter en gång extra.
- Jag vill att allting ska passa ihop och inte ha det för rörigt. Vi bestämde oss tidigt för att skippa bokhyllan i vardagsrummet. En massa plotter skapar bara oreda och är inte snyggt.
Paret kom fram till att de tycker bäst om färgerna svart, vitt, rött, grått och blått. Därifrån utgår det mesta när det gäller tapeter och golv.
- Vi ville ha olika stilar i varje rum, fast samtidigt en röd tråd. För att få in mer liv och inte bara en enda färg, gjorde vi därför en fondvägg i varje rum. Och man behöver heller inte vara rädd för att våga satsa på tapeter med ovanliga eller starka mönster. Det fungerar jättebra när man har enfärgat i taket och på golvet, menar Mary.
Från huvudentrén sträcker sig vyn ned för halvtrappan till gillestugan, in i vardagsrummet och upp för halvtrappan till det 30 kvadratmeter stora köket - men inte in i det sistnämnda.
- Först byggde jag en träspaljé i furu, men Mary ville inte att man skulle se rakt igenom hela köket från första våningen. Det fick bli en liten vägg med tre små nischer infällda i stället. Där har vi belysning och ljusstakar, förklarar Thomas.
Köket är hjärtat av huset - och det rum bägge är mest stolta över.
- Det största projektet av alla, här har jag lagt ned otroligt mycket tid. Ta bara sådana saker som att dra om alla avlopp och bygga en helt ny altandörr. Vi rev en vägg och gjorde ytan dubbelt så stor. Något som gav oss chansen att sätta upp en köksö.
I denna har han - i bästa amerikanska stil - byggt in en tv.
- Alexander brukar sitta och kolla på barnprogrammen när jag lagar mat. Familjen spenderar mycket tid tillsammans här. Köket är det rum vi brukar få mest kommentarer om från gäster, berättar Mary. Och jag är glad över den stora köksön, där man kan breda ut sig rejält vid bakning.
Thomas visar upp den 90 cm breda spishällen - både snygg till utseendet och praktisk då kastrullerna inte behöver trängas. Ännu ovanligare är den egenkonstruerade diskmedelsprayen, som är inbyggd i diskhon.
- Jag har fäst en behållare under och den är bara att fylla på varefter. Det fungerar väldigt smidigt, säger han.
Under bordet och soffan i köket ligger en komatta från Cypern - som liksom allt annat från hemlandet betyder mycket för Mary.
- I vardagsrummet har vi en tavla som min mosters man Andreas har målat, han gjorde den särskilt till mig. Och allting som jag fått av min mamma är saker jag aldrig kommer att glömma. Hon gick bort för ett och ett halvt år sedan, berättar Mary.
Hon hann ge dem ett granatäpple i keramik med det grekiska ordet "Kaloríziko" (lycka till med den nya bostaden), som tagit plats på en hylla i hallen där uppe.
Från alla världens hörn
- Vi har prydnadssaker från alla världens hörn, antingen som vi har fått eller köpt själva. Bland annat masker och handmålade pumpor från Cypern, kuddar från Kina, ljusstake från England, vattenpipa från Egypten och bord från Arabländerna. I gillestugan funderar vi på att göra ett orientaliskt rum. Det är kul och spännande att blanda olika kulturer.
Mary älskar att gå runt i inredningsbutiker och kollar på nästan alla inredningsprogram på tv.
- Vi försöker att leta upp lite annorlunda och udda saker, som inte alla andra har. Till badrummet på övervåningen hittade vi speciella blandare till vattnet i både handfatet och duschen. De köpte vi på nätet.
Badrummet ger en stark känsla av vatten - med blåa färger, sand från Cypern och ett miniakvarium med stenar.
"Älskar havet"
- Jag älskar verkligen havet och skulle hellre vilja ha det runt huset än all skog. Nu får jag nöja mig med Stångån en bit ifrån. Fast i den vägrar jag att bada, vattnet är alldeles för äckligt, säger Mary.
Med tre barn i huset, visserligen bara varannan vecka, kommer alla kvadratmetrar väl till pass.
- Nackdelen är när man ska städa, det är inget att se fram emot (ha, ha). Å andra sidan vill vi inte att det ska se smutsigt och tråkigt ut när vi lagt ned så mycket jobb på att få det fint.