Allt ljus på människan

Att världen utvecklas innebär bland annat att nya yrken skapas. Ett sådant är ljusdesignern och han/hon formger inte stearinljus, som en del människor undrar när Julia Engberg säger vad hon har för yrke.

Nej, en ljusdesigner arbetar med ljussättning i stora och små mått och utgångspunkten är alltid den enskilda människans väl och ve.

- Enkelt utryckt kan vi säga att vi skapar miljöer med ljus med människan i centrum, säger Julia.

Ljus påverkar människan i hög grad. Vi reagerar både hormonellt och fysiskt på ljusinflödet i våra ögon till exempel. Likaså skapar frånvaron av ljus osäkerhet och rädsla hos de flesta av oss. En ljusdesigner arbetar med båda dessa områden.

Julia läste belysningsvetenskap i tre år på Tekniska högskolan i Jönköping.

- Vi lärde oss hur ögat fungerar, den hormonella påverkan, dagsljuskunskap, byggteknik, materialkännedom och mycket annat.

Intresset för ljusdesign ökar även i Sverige. Fasader och ­offentliga miljöer ljussätts och även i trafiksäkerhetsarbetet har ljusdesigners ett arbetsfält.

- Avfarter till exempel ska inte behöva dyka upp som ljusintensiva och överraskande moment i bilkörningen. Man kan använda färg som signal och en mjukare belysning en tid innan avfarten för att leda trafiken bättre.

De belysta vägbroarna och skogspartierna på E4 är andra exempel på ljusdesign i trafiken. Avsikten är att "väcka" bilisterna. Skapa ett avbrott i monotonin och bredda synbilden.

- Det kan ge ett samtalsämne i bilen och få igång tankarna hos föraren som blir mera alert, säger Julia Engberg.

En dåligt upplyst park kan skapa otrygghet hos den som går där och lösningen är nödvändigtvis inte bara en massa mer armaturer utmed gångstråket. Istället kan man skapa "rum" bredvid gångstråket genom att belysa ett träd, en skulptur och göra änden av stråket synlig från början av det med en belysningspunkt. På det sättet utvidgas det upplysta utrymmet och det "farliga" mörka minskar.

I byggprocessen kommer oftast ljusdesignern in för sent.

- Geografisk orientering, materialval, färger och fönster är för det mesta redan bestämt när vi kopplas in. Och alla dessa komponenter har stor betydelse för ljussättningen både i byggnaden och utanför den, säger Julia, som tycker att deras kompetens inte utnyttjas fullt ut.

- Vi kommer nog och ställer till det, tycker många med vår utgångspunkt i människan.

Men kunskapen om ljussättningens betydelse växer och de stora ingenjörsbolagen och vägbyggarna upprättar egna tjänster för ljusdesigners inom sin verksamhet.

Inomhus ljussätts kommersiella miljöer i ett uttalat syfte att kunden ska gilla lokalerna. Ibland används också en viss typ av ljus för att ge en tydlig identitet till butiken och varumärket.

- Smycken ska till exempel glittra, kläder ha rätt färg, matvaror se fräscha ut. Det här egenskaperna kan framhållas med valet av färgtemperatur på ljuskällan. Det går att skapa atmosfär både rumsligt och visuellt med ljus.

Hemma kan vi laborera lite med färgtemperaturen genom att titta på hur många Kelvin lampan är märkt med. Med lampan menar vi då ljuskällan, glödlampan till exempel, inte armaturen som vi vardagligt kallar "lampan".

Varmvitt standardljus är märkt med 3 000 Kelvin. Ett litet "krispigare, kallare, ljus i köket får man genom att välja en lampa med ett högre Kelvintal. Ett varmare, "mysigare" ljus i vardagsrummet genom att välja lampa med lägre Kelvintal.

- Men i ett vanligt hem är dimmers den absolut bästa metoden att ändra karaktären på ljuset. Och använd många olika ljuspunkter för att skapa rum i rummen. En riktad golvlampa vid fåtöljen är ett enkelt sätt att skapa en läshörna på.

Vi nordbor vill gärna ha ett ljus med en varmare ton än vad man vill ha i varmare länder som har en kallare, kyligare belysning. Troligen är det helt enkelt klimatbetingat.

Att arbeta som ljusdesigner ställer krav på både fantasi och kreativitet. Men också kompetens att kunna skapa tekniska lösningar för att åstadkomma den effekt designern vill uppnå. Lösningarna ska också vara energiekonomiska och minimera drift- och underhållskostnader.

- Vi måste också föra ut kunskapen om varför vi gör som vi gör.

Att ljus uppfattas mycket individuellt visar en enkel övning som Julia och hennes klasskamrater fick göra i början av sin utbildning. 60 elever fick var och en, med hjälp av en dimmer, ställa in ljuset vid en arbetsplats så att de passade just den personen. Ljuset mättes med en luxmätare. Ingen hade samma inställning!

När Julia och hennes kompanjon i firman Inwhite ljusmiljö installerade ny ljussättning i en reception i Oslo sade de som arbetade där att det dels blev mycket trevligare att vara på jobbet, dels att de inte blev trötta efter trekaffet längre.

Inwhite arbetar också med ishotellet i Jukkasjärvi och med de "Icebar by Icehotel" som byggs runt om i världen efter förlagan i Jukkasjärvi.

- Att arbeta med konstnärerna där är väldigt speciellt. Nu efter fyra säsonger har vi erfarenhet i hur det ska gå till för att få fram de effekter de önskar men de har ju sina bestämda uppfattningar hur det ska göras. Det är svårt ibland men det går.

Nu har Julia varit och pratat med Linköpings kommun om hur Vinterljus ska kunna utvecklas i framtiden. Men hon är förtegen om planerna:

- Vi har bara pratat ännu. Jag har många idéer. Man kan uppmärksamma en plats eller en speciell händelse.

Firman har kontoret i Stockholm. Senaste stora uppdraget är all ljussättning i gamla Riksarkivet på Riddarholmen. En monumental, vacker byggnad som stått tom sedan 1964 men nu ska bli ett hus för barnkultur kallat Palatset och som öppnar sommaren 2011.

- Det är ett både roligt och krävande uppdrag. Vi är fortfarande ett litet företag med stort engagemang som lyckats konkurrera med större konsultföretag. Det är väldigt kul, säger Julia Engberg.