På 90-talet blomstrade tron på IT och det intelligenta hemmet var i fokus. När IT-bubblan poffade och aktiekrisen blev ett faktum glömde vi snabbt det ultramoderna hemmet, istället längtade många hem till Bullerbyn.
Att det finns människor på 2000-talet som vill bygga 1800-tals hus kunde knappast framtidsvisionärerna på 50- och 60-talet föreställa sig. Men drömmen om ett rött hus, eller för all del gult eller grått, med vita knutar lever i högsta grad. Att bläddra genom hustillverkarnas kataloger är att andas Astrid Lindgrens Småland. Flera hus verkar direkt tagna ur Emil i Lönneberga. Namnen doftar nostalgi, vad sägs om Sörgården, Junibacken, Frälsegården, Klockaregården eller Lönneberga?
En hustillverkare kör hårt på Bullerbyn och skriver "Bullerbyn är själva symbolen för trygget, det är där vi har våra rötter och vår historiska förankring".
Historikern Kalle Bäck forskar i hur den lilla röda stugan à la Sörgården, folkskolans böcker, slog igenom. Att det finns en efterfrågan på nyproducerade 1800-tals hus i dag är inget som han är förvånad över, tvärtom.
- En anledning är att vi helt enkelt är förälskade i Astrid Lindgen. Vi förknippar den röda stugan och de vita knutorna med något väldigt typiskt svenskt. Igenkännande och tryggt.
En annan anledning menar Kalle Bäck är att snabba förändringar gör att vi söker trygghet i det välbekanta. Under 90-talet genomgick samhället stora förändringar, det var EU, IT och aktier som rasade.
- Vi vet inte längre om besluten fattas i Bryssel, Stockholm eller Linköping och då vill vi ha trygghet, vi vill ha det vi känner igen. När det sker stora förändringar i samhället uppstår en motreaktion. Man kan kalla det för en nostalgitripp.
Många väljer att bygga hus som har sina rötter i 1860-tal, tvåplanshus med detaljer som balkong ovanför entrén, snickarglädje, gavelspetsdekorer, spröjsar och tidstypiska fönster.
Trots att likheten är slående är dagens 1800-talshus inte exakta kopior av dåtidens.
-- Planlösningen är lite annorlunda. Vi har inte samma krav i dag som för två hundra år sedan. Då hade man en storstuga som familjen sov i. I dag har vi fler och mindre rum.
I alla strömmar finns en motström, så även i denna. Nyfunkisstilen med stora fönster, putsad fasad och snedtak poppar upp lite varstans. Men att de nybyggarna skulle vara mer nytänkande än Bullerbybyggarna stämmer inte alls, enligt Kalle Bäck.
- Folk som väljer nyfunkishus har antagligen inte sina rötter i landsbygden utan i urbana miljöer. De känner sig mer hemma i den modernisering som skedde på 1930-talet i folkhemsbygget. De har inte behov av landsbygdens trygghet, istället känner de trygghet i funkisstilen eftersom den är välbekant för dem.
Funkisstilen slog igenom på bred front på 1930-talet. Älskad av vissa, hatad av andra.
- På 30-talet stod funkis för det moderna och rationella samhället. Uppbrott från alla erfarenheter. Men stilen var oerhört omdiskuterad. En del avskydde den och menade att den saknade kontinuitet och rötter och tyckte husen var kalla och opersonliga. Likadana reaktioner väcker nyfunkisstilen i dag.
Kan man säga att nybyggda 1860-tal och 1930-tals hus är fusk eftersom de inte står för något eget? Nej, fusk är det inte, tycker Kalle Bäck.
- Trots att det är gamla stilar så finns det ändå nya inslag. Man ser att husen är nybyggda, det finns ingen tvekan om det. Jag tycker det är roligt att det finns en mångfald och olika stilar.
- Tänk vad tråkigt det var på 60-talet med miljonbygget, när allt såg precis likadant ut. I dag finns det i alla fall valmöjligheter.