En blogg är en plattform som kan innehålla precis vad som helst. Från den egna täppan till det senaste i Gazakonflikten. Antalet proffessionella, intressanta bloggar har exploderat. Miljontals människor bloggar. Två brännheta samhällsdiskussioner där traditionella medier på senare tid legat hopplöst efter bloggvärlden är FRA-debatten och Liza Marklund-soppan.
Våra hierarkier stöps om. Bloggarna har kallats en superdemokratisk fjärde statsmakt. Alla får komma till tals. Överallt. Till skillnad från i traditionella medier, som själva bestämmer när, var och hur något ska få kommenteras, har människor utanför den "journalistiska adeln" fått en arena. Men också allt fler kändisar, politiker och andra makthavare hänvisar numera till sina egna bloggar eftersom de är så trötta på att bli felciterade eller (medvetet) missuppfattade av journalister. Häpp.
Demokratiskt också för att du i första hand bedöms efter dina åsikter, inte ditt utseende, dina manér, bakgrund eller samhällsstatus. Det betyder givetvis också att det står vem som helst fritt att ljuga om hur man ser ut eller vem man egentligen är ...
Demokratiskt - men förhoppningsvis också bra för jämställdheten. För om männen äger de flesta andra av världar så äger kvinnorna "den fjärde statsmakten". Killar lägger ut filmer och spelar spel - tjejer bloggar och äger därmed ORDET.
Vill du hålla dig uppdaterad på intressanta bloggar (eller vilka webbplatser som helst)? Använd exempelvis Google Reader och prenumerera på adresser. Den fungerar som din egen inkorg för hela webben och du slipper surfa runt och leta.
För det är ju en annan fiffig sak med nätet. Hur nördig man än är kan man ge sig attan på att det finns någon själsfrände ute i världen som också viger sitt liv åt, låt oss säga, kombinationen fotsvamp och oregano.
Men nätet är också en vattendelare eftersom alla inte behärskar tekniken och därmed stängs ute från mycket av samhällsdebatten och informationen.
Tekniken är inte användarvänlig! Det är dags för de smarta hjärnorna som utvecklar den att komma fram ur sina hålor och börja praktisera i vanliga hem och på arbetsplatser för att förstå hur teknikodugliga skallar fungerar. Alternativt ta hjälp av ett gäng pedagoger innan de fortsätter. Först därefter kan vi prata om verklig nätdemokrati.
"Starta om datorn" manar supporten stup i kvarten. Bha! Vem skulle acceptera att en sprillans ny bil, utan förvarning och längs E4:an, krävde att man skulle köra intill kanten, stänga av motorn, dra ur nyckeln, kliva ur bilen, stänga dörren för att därefter öppna dörren, starta motorn och köra vidare?