Nu är det höst och knappt ett löv kvar. Kanske inte lika förföriskt men Martina och Fredrik hittade verkligen hem den där junikvällen för fem år sedan.
De ville ha ett gammalt hus, de ville bo på landet och de ville renovera. Allt det där blev verklighet.
Den här dagen är lite småfrusen när Martina möter oss ute på grusgången men vem som helst kan bli varm av att fösa bort hönorna från rabattens åtråvärda tulpanlökar.
I Martina visar det sig inte bara bo en lärare utan också en inredare och en pysslare i ordets allra bästa bemärkelse. Det känns direkt vid första klivet innanför dörren även om både hon och Fredrik snabbt säger att "hallen, den har vi inget gjort med ännu".
Desto mer har de gjort med annat. Det oisolerade huset har blivit isolerat, panelen på ytterväggarna är utbytt, en gavel har fått en balkong, golven är nya. Motorsågen har gjort en utgång från ett av rummen till den nya altanen. Tomten har fyllts ut på sina ställen och en ny lång trappa leder till ett grönsaksland som gett gigantiska morötter och purjolökar.
Nästan alla fönster är också utbytta. Där fick de oväntat mycket jobb. Martina och Fredrik hade beställt fönster med gult trä, men det gula skulle bara synas på utsidan av huset. Nu blev fönstren gula även invändigt. Receptet hette skrapa bort gul färg och måla vitt tre gånger.
Vissa andra överraskningar bjuder gamla hus på. Under golvet fanns det berg, på sina ställen så nära golvet att det blev svårt att isolera tillräckligt bra. Fredrik pekar på en plats framför vedspisen i köket: 20 centimeter under golvet kom berget fram.
De har grävt ur rummen och köket på undre våningen, på sina ställen en halv meter. Och jo då, de bodde här under tiden. Dessutom fick de Emil precis då.
Som tur var fanns en snickarverkstad på tomten och ännu mer tursamt är att Fredriks pappa är byggnadsingenjör med 40 år i branschen och har kunnat hjälpa till en hel del. Fredrik har annars gjort storverk på huset.
- Jag har ju hjälpt pappa tidigare och lärt mig en del. Testet var annars när jag byggde garage på en berghäll här utanför.
Enkelt och gärna gammalt. Tidlöst, vitt men också fondtapeter med klös och glöd, som den i köket som bara måste kommenteras.
Det nya trägolvet i köket är vitlaserat och lackat för att tåla en del men i de andra rummen är golven vitsåpade. Kanske inte lika praktiskt, i alla fall inte när Emil fick för sig att rita en väg från tv:n och hela vägen bort mot köket.
Ett hörnskåp och ett piano lämnades kvar av förre ägaren, matbordet är från loppis och som Fredrik sedan fixat till. Kökssoffan och ett litet bord kommer från Fredriks farmor. Ett soffbord har Fredrik gjort själv av en gammal bordsskiva.
På en hylla i köket trängs färgglada burkar, alla innehåller Martinas te. Fredrik är mer kaffetypen men hans kaffe får hållas i skafferiet.
Kakelugnar, en värmefläkt, en vedspis och en ny braskamin håller värmen uppe i huset. Det behövs denna lite frostiga dag. Ute i Emils sandlådebåt (en riktig båt som sedan den ratats som farkost fick bli sandlåda) finns det små sjok av is. Martina kan lägga ogräsrensandet också på is. Till våren är det dags igen och inte ens en överproduktion av kirskål kan få hennes trädgårdsintresse att mattas av.