Det lilla extra

Nu är årets mörkaste tid och ljusbehovet omättligt. David Roos gör sitt för att glädja sina medmänniskor.

Även lillstugan har julbelysning dock mest till de boendes glädje. Bild: MIKAEL SVENSSON

Även lillstugan har julbelysning dock mest till de boendes glädje. Bild: MIKAEL SVENSSON

Foto:

Bostads- & stadsplaneringsfrågor2010-12-23 08:00

Pendlare från Vikingstad och Mantorp har i många år kunnat glädja sig över en tindrade ljusinramning av Gålstad gamla prästgård. Sedan den första utebelysningen tändes för fjorton år sedan har David Roos varje år utökat belysningen av sitt hus och sin trädgård till alla förbipasserandes fromma.

- I år har jag för första gången belysning på fasaden, säger David Roos.

Belysning som inramar huset, kantar staketen, slingrar fram lampgranar i granhäcken och fejkar en jättegran med hjälp av upphissning i flaggstången drar inte så mycket el som man kan förledas att tro.

- Det är klena ljuspunkter, de flesta är runt 0,25 watt. Några är på fem watt men jag klarar mig med husets vanliga säkringar på 25 ampére, säger David Roos.

Okänt antal lampor

Han har inte räknat på hur många ljuspunkter det är som tänds i skymningen men det tar ungefär en arbetsvecka att få upp alla slingor och få dem att fungera.

- Den mesta tiden lägger jag faktiskt på att få slingorna att lysa. En del är seriekopplade och slocknar en lampa slocknar alla. Då kan det ta lång tid att hitta den felande länken.

Till glädje för andra

Slingorna, som tänds av fyra tidur, kopplas in förste advent och fägnar alla betraktare fram till 15 februari.

- Jag gör det för att glädja andra. Jag lever efter DLX-principen, det lilla extra, och det här är en praktisk tillämpning av den.

Att belysningen uppskattas vittnar de brev och kort om som droppar in i brevlådan då och då.

- Jag har planer på slingor i granhäcken därborta vid ån nästa år, säger David Roos som väntar in tiden efter jul då belysningarna brukar reas ut.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!