"Drömmen är Villa Villekulla"

När vi kommer in i fikarummet på Hallgrens Plåt i Mjölby behöver vi inte fråga vem av alla plåtslagare som är Britta Palm. Mitt bland männen sitter en ensam tjej.

- Jag har bara hört talas om en enda tjej till som är plåtslagare, och hon bor i Västervik, berättar Britta.

Britta Palm är 19 år och går som lärling på Hallgrens. Efter att ha snickrat en del under första året på Ljunkan insåg hon att det var roligare att jobba i plåt. Det fick bli två år på Ebersteinska i Norrköping, och nu gäller det att samla lärlingstimmar för att om några år kunna få ett "riktigt" jobb.

På anslagstavlan hänger en bild på en lättklädd tjej. Bredvid: en stolt fiskare med gammelgäddan i famn.

- Visst är det en grabbig jargong på ett sånt här ställe. Jag trivs med det. I början höll de igen en del när jag kom in i fikarummet, men nu är det som vanligt igen - och det tycker jag är bra, säger Britta.

Chefen, Kalle Hallgren, släntrar förbi:

- Det är en duktig tjej det där! Roligt att det börjar komma in kvinnor i branschen.

Hallgrens Plåt är ett stort - 34 anställda - och gammalt företag, men bara en gång tidigare har det hänt att en kvinna jobbat där. Britta är än så länge bara lärling, men hoppas få fast jobb så småningom. Och alldeles omöjligt låter det väl inte, när vi pratar med ­Kalle Hallgren. Företaget har drabbats av krisen som alla andra, men klarat sig från att permittera, och nu är det full fart igen tack vare rotavdraget.

Varför så få kvinnor, då? Är det ett tungt arbete?

- Ja, plåtskivorna är ju tunga när de ska upp på taket. Jag behöver nog bli lite starkare. Men så farligt är det inte, det är tyngre att vara murare, säger Britta.

Det vanligaste jobbet för Britta Palm är att lägga tak. Och det roligaste.

- Men i början var jag höjdrädd. Första jobbet på praktiken var på Stora hotellets tak i Linköping. Då stod jag där och svajade. Men sedan gick det över och nu är jag aldrig rädd.

Allra mest lockar de gamla taken, med kupor och kupoler. "Villa Ville­kulla" svarar Britta på frågan om drömjobbet.

- När jag är ute och går tittar jag alltid upp mot hustaken. Jag har nog redan blivit lite yrkesskadad.