Det charmiga 1820-talshuset andas tradition och gästvänlighet. Ann-Sofie och Magnus Olai har bevarat det gamla med mycket arvegods - kombinerat med inredning av moderna designers. Att kliva in i den 330 kvadratmeter stora herrgården på den östgötska slätten ger ett varmt och ombonat intryck och man känner sig välkommen från första stund.
Det är förmodligen därför ingen av de närmsta släktingarna kan tänka sig att fira julafton någon annanstans.
Den 24 december varje år återvänder alla tre utflyttade barnen troget till sitt föräldrahem med sina nya familjer. De håller hårt på traditionerna och vill ha det på ett alldeles särskilt sätt.
Gissa därför om dottern och stylisten Emma Olai - född och uppvuxen på gården - tyckte att det var ett extra spännande uppdrag att julstyla Marås tillsammans med sin kollega Anna Dahlgren.
- Mamma är duktig när det gäller att piffa till det Blandningen mellan gammalt och nytt gör det harmoniskt, man ska inte vara rädd för att mixa. Det kan bli mycket prylar framme när man samlat på sig en massa genom åren. Där har vi försökt att sålla bort lite.
Hos Ann-Sofie och Magnus är en stor del av inredningen gammal - men det finns även många moderna skapelser av bland annat vännen Anne Nilsson (tidigare designer på Orrefors) och Emmas kusin Ida Olai.
Herrgården byggdes någon gång mellan 1825 och 1830. Magnus farfar köpte den sedan på 1920-talet och den drevs av farbrodern till 1970. Då tog Magnus och hans bror över, innan Magnus köpte loss gården 1986.
Nu arbetar både hustrun Ann-Sofie och yngste sonen Jakob med att producera mjölk, kött och spannmål som vete och korn. De har 800 djur sammanlagt, varav 325 mjölkkor.
- Vi flyttade in 1979 och trivs jättebra. Med den långa historien som finns på herrgården känns det lite speciellt att bo här, tycker Magnus.
- Frånsett att vi renoverat köket och det stora badrummet har vi försökt att bevara så mycket som möjligt. Annars är det egentligen bara putsfasaden på huset som vi förändrat. Det var under den "rosa perioden" i mitten av 1980-talet, då vi målade puderrosa både ute och i badrummet, berättar Ann-Sofie.
Bådas favoritrum är matsalen.
- Jag bara älskar tapeterna som säkert suttit uppe ända sedan 40-talet. Rummet känns så antikt och genuint.
Här samlas familjen under julen för att njuta av god mat och varandras sällskap.
- Det är mycket som ska hinnas med, december är en ganska stressig månad. Jag brukar baka lussekatter och kola, sedan blir det en massa mat också förstås - även om vi har knytkalas på julafton, förklarar Ann-Sofie.
- Om man vill smaka någon av mammas köttbullar måste man passa sig för min bror Jakob, annars käkar han upp alla, säger Emma och skrattar.
- De är ju så goda, säger Jakob, på besök hos föräldrarna med sambon Karolina och sonen Hjalmar.
Precis som i de flesta andra rummen har matsalen golv av ekparkett. Tapeterna är ganska starkt mönstrade, men har en behaglig blå färg som smälter in bra med övrig inredning.
Bordet, i rokokostil, är en av få möbler som makarna har köpt själva. En stor del är arvegods från Magnus föräldrar eller faster och farbror.
- Magnus pappa Per var väldigt intresserad av vackert möblemang och gick ofta på auktioner, något vi är tacksamma för i dag, berättar Ann-Sofie.
Bland mycket annat har de även fått en brudkrona av Per tillverkad av en guldsmed med efternamnet Monzén.
- Den hade jag på mig när vi gifte oss 1974 och senare kontaktade Monzéns barnbarn oss och ville låna den när hon skulle viga sig. Får väl se vem som står näst i tur.
Bara för att rött ofta förknippas med julen behöver dukningen nödvändigtvis inte ha den färgen dagen då klapparna ska delas ut.
- Klassiskt vitt går att kombinera med allt och fungerar bättre än rött tillsammans med de blå tapeterna. Vi ville mixa gammalt och nytt, samt guld med silver, vilket ligger i tiden, förklarar Anna Dahlgren.
Efter maten samlas släktingarna i salongen intill matsalen - ett rum på hela 40 kvadratmeter - där de första julklapparna delas ut på dagen.
I salongen finns tre soffgrupper, den längsta soffan är nästan fyra meter lång och rymmer sex-sju personer.
- Det händer ibland att vi drar dit ett konferensbord som vi sitter vid och äter med gäster. Magnus pappa och jag köpte soffan på en auktion 1973 och vi tycker mycket om den. Soffan är både annorlunda och rolig.
Liksom matsalen är salongen full av antikviteter. Släktfoton och kuddar med instoppning för nattsärkar (från Magnus farbror och faster) samsas med ännu mer arvegods och verk av senare designers.
Köket genomgick en rejäl renovering 1990 och är, i jämförelse med övriga huset, betydligt modernare. Men stilen på de vita ekluckorna och fläkten är ändå gammaldags charmiga.
- Fläkten är tillverkad av en lokal plåtslagare som vi har ritat den ihop med. Vi ville ha något unikt och lite annorlunda, berättar Magnus.
Till tv-rummet på övervåningen beger de sig för att titta på Kalle Anka. Där sker även julklappsutdelning nummer två med enbart de närmsta familjemedlemmarna på kvällen.
Brasan i den öppna spisen är tänd och på bordet står en skål med choklad, som alla har svårt att passera utan att stanna vid. Magnus och Jakob myser i varsin fåtölj med ett glas whisky.
På andra våningen finns tre sovrum och ett badrum.
- Skönt att ha lite utrymme när våra barn kommer och hälsar på, särskilt vid högtider då man ofta träffas under en längre tid. Det här huset är verkligen gästvänligt, säger Ann-Sofie.