Enkelstugan Àr vanlig Àven i andra landskap. I NÀrke kallas den för NÀrkestugan och i Dalsland för Dalslandsstugan.
Planlösningen kĂ€nnetecknas av att cirka en tredjedel bestĂ„r av kök och förstuga, vilket i Ăstergötland dialektalt heter farsta. Resterande tvĂ„ tredjedelar utgörs av stugan, ett slags motsvarighet till dagens vardagsrum.
I sin Àldsta form fanns inget separat kök utan stugan, eller stuva, fungerade som ett allrum med kök, sovrum, matrum, vardagsrum och arbetsrum. DÄ fanns endast en oeldad kammare innanför förstugan.
SÄ smÄningom inrÀttades ett smalt kök med bakugn och spis.
Maten lagades pÄ den öppna hÀllen som ocksÄ gav vÀrme och ljus.
Rik och fattigEnkelstugan förekommer i olika sociala miljöer, sÄvÀl torpstugor som mer prÀktiga bondstugor.
Mindre Ă€mbetsmannabostĂ€llen har enkelstugans planlösning, sĂ„som klockaregĂ„rdar, sergeant - och mönsterskrivarbostĂ€llen. Ăven i stĂ€dernas trĂ€bebyggelse finns enkelstugorna representerade. Bondstugorna fick redan pĂ„ 1700-talet en inredd halvvĂ„ning och senare frĂ„n och med slutet av 1700-talet blir tvĂ„ vĂ„ningar vanliga.
ĂvervĂ„ningen inreddes inte alltid fullt ut, utan kallades för nattstuva och fungerade som garderob och förrĂ„dsrum.
Sommartid nÀr gÄrdsfolket inte lÀngre behövde trycka ihop sig för att hÄlla vÀrmen kunde nattstuvan bli sovkammare. Vid behov fungerade den som gÀststuga.
Tapeter pÄ vÀggarnaMen i och med att kakelugnen gör sitt intÄg Àven i bondstugorna frÄn och med 1800-talets början kunde man mÄla och tapetsera utan att rummet blev svart av sot.
Ofta slog man pÄ stort och inredde en sal pÄ övervÄningen försedd med kakelugn och med köpetapeter eller storslagna dekorationsmÄlade vÀggar.
LÄngt in pÄ 1900-talet förutsatte folk med att trycka ihop sig i stugan och köket för att hÄlla vÀrmen medan salen eller finrummet pÄ övervÄningen endast anvÀndes vid festliga tillfÀllen. Det var först i och med att man drog in centralvÀrme som det Älderdomliga bostadsskicket förÀndrades.