Vi hade kört fast. Det bör framhållas till feng shui-människans försvar.
Vår inspiration och våra idéer hade räckt till lägenhetens tre första rum men aldrig orkat upp till vardagsrummet på ovanvåningen. Nog hade vi försökt. Flyttat soffan än hit, än dit. Provat olika soffbord. Provat olika soffor. Adderat en bordsskiva som ett underlag för kreativa infall längs ena långväggen. Gjort om hela rasket till sovrum.
Men det ville sig inte. Vad vi än hittade på slutade det med att vi hellre hängde i matrummet eller sovrummet därnere medan vardagsrummet deppade övergivet och nersläckt.
Det var Kajsa som erinrade sig att vi har en kompis som har en kompis som är inredningskonsult enligt feng shui-filosofin. Vore det inte spännande att anlita henne?
Alla som känner mig och min livslånga kärlek för strikt skandinavisk 50- och 60-talsdesign (jag kan även tänka mig ett eller annat italienskt eller holländskt inslag, i måttlig mängd) hade uppskattat komiken i ett sånt förslag. Nej, fel av mig - de hade krupit runt förvridna i skrattkramper.
Visst. Flum-alarmet tjöt inom mig. Orsakade periodvis lomhördhet, knäckte flera revben (du fattar: min skepsis vaktar löjeväckande rigid på var sin sida om dessa 50- och 60-tal). Men hur kunde jag argumentera för min minimalistiska sak? Det var trots allt "mina" möbler och min stil som hade floppat och förödmjukats gång på gång i det där omöjliga utrymmet.
Feng shui fick det bli.
Feng shui, som betyder "vind och vatten", är en uråldrig kinesisk lära om hur man bör bygga eller inreda i förhållande till de fem elementen - vatten, trä, eld, jord och metall - och till yin och yang.
Genom att ta hänsyn till hur hemmet är beläget, hur det används och hur rumsfördelningen ser ut, kan en feng shui-lärd av i dag ge förlösande tips om hur du kan jobba med färger, former och placering av möbler för att uppnå en optimal harmoni och balans mellan elementen. Målet är att den osynliga livsenergin "chi" ska kunna flöda fritt utan störningar.
- Feng shui är som akupunktur för hemmet! utropade vår kompis kompis vid första telefonkontakten. Det löser upp alla blockeringar!
Innan denna upplösning måste vi dock genomgå ett förhör via frågeformulär: hur var vår relation till varandra, till hemmet, till grannarna, hur såg vi på våra karriärer, var privatekonomin under kontroll? Det stod nu ställt bortom alla tvivel - vi hade skaffat oss en inredningsterapeut.
Första besöket avbröts abrupt i dörröppningen till vinden som angränsar vardagsrummet.
- Oj.
Därpå stumnade terapeuten en stund inför åsynen av ansamlade prylar, ungefär så som Sigourney Weaver tappar andan av skräck när hon upptäcker rymdmonstrets näste med alla ägg på väg att kläckas i "Alien", om du minns.
Vi hade hittat det ondas hemvist, och beordrades att röja upp rejält för att få stopp på läckaget av dåliga vibbar från vinden in i vardagsrummet. Under tiden skulle livsenergi-förlösaren försöka återhämta sig en smula.
28 stora svarta sopsäckar senare försökte vi igen - och nu gick allt av bara farten.
Vi satte upp bokhyllor som följde murstocken, ställde soffan på det enda stället där den inte stått tidigare, tog in det enda soffbordet (min samling designmöbler fick liksom inte plats i sopsäckarna) vi inte testat. Plötsligt är vardagsrummet det första vi vill till när vi kommer hem. Vi äter, jobbar, läser, kollar på tv och lyssnar på musik där. Jag vet inte exakt vad det är som gör det, men det är omöjligt att inte trivas.
Kajsa har köpt ett rosa körsbärsträd ihoptvinnat av ljusslingor för att "locka chi:t uppför trappen", portionerat ut sin samling strandstenar och hängt upp en lampa med snirkliga blommor av guldfärgad metall.
På det hela taget har vi fått det betydligt besynnerligare hemma, men oändligt mycket mysigare.
Det är en effekt som tål att funderas över.
Under tiden ska jag gå och röka ut osaliga andar från vinden med ett knippe torkad vit salvia.
Rikard Lind
Frilansjournalist