För ett halvår sedan fick Jessica Berglund syn på en ledig lokal i Gevaldigergården i Gamla Linköping. Hon fick hyra den och har fått ett utmärkt ställe för att visa och sälja metallkonst.
Jessica, som kommer från Skene i Boråstrakten och var utbildad florist, hade innan dess studerat vidare på Linköpings universitet vid programmet för slöjd, hantverk och formgivning. Under den tiden blev hon speciellt intresserad av metall och valde det som ett ämne för sin studieinriktning.
Men varför just metall?
Att ge sig på metall och försöka förändra dess egenskaper lockade henne. Jessica har alltid varit intresserad av bilder, färg och form och allt detta kunde hon nu börja använda tillsammans med olika material som till exempel aluminium, koppar och järn.
- Jag gillar att göra saker som ingen annan gör. Jag har också en inneboende längtan efter att få berätta något.
Det gör hon med bilderna på metallen, sina egna fotografier men också bilder ur andras liv. Jessica har ett nytt projekt på gång, bilder från Östergötland, som framför allt ska utmynna i tavelserier med ekar.
Runt om inne i Gevaldigergården finns exempel på vad Jessica kan använda metall till i såväl inredning som till smycken: Tavlor, skålar, en makalöst vacker fågelbur (mer till lyst än till fåglar) och smycken. Här inne i gården har Jessica även sin verkstad där hon mer än gärna experimenterar fram nya tekniker.
Hon förklarar tålmodigt vad det är vi ser. En del av tavlorna är av anodiserad metall, det vill säga aluminium som genom elektrolys fått ett oxidskikt som gör att det går att färga in metallen med anilinfärger.
- Den här tekniken är etablerad inom industrin. Titta bara på coca colaburkarna! Men som hantverk är det inte så vanligt.
Jessica för också över bilder på metall med hjälp av värme och pulver från en plastfilm. Bilderna tar hon själv men hon tar också emot bilder från kunder. Barn, djur och bröllop är populära motiv till tavlor och även till underlägg som Jessica gör till kaffekoppar och glas.
Hon arbetar ensam inne i gården men är långt ifrån ensam ändå.
- Nej, absolut inte. Vi som jobbar här i Gamla Linköping träffas regelbundet och ofta.
Är det inte möten så är det gärna en fika hos varandra. Ändå funderar Jessica på hur det skulle vara att slå sig ihop med någon annan hantverkare och då och då synas nere på stan?