Helggubben har gått och blivit eftertänksam. Det är inte bra. Han läser alla krönikor där han är omnämnd i förväg och brukar inte ha några invändningar. Men efter den om Ikea och att han saknar en gubbinlämning där, så sa han:
- Herregud. Du framställer mig ju som en manschauvinistisk grottman!
- Ja men, du är ju en manschauvinistisk grottman.
- Men inte bara - och inte hela tiden!
- Nä, men hur roligt är det att skriva om när du beter dig som vem som helst? Det förstår du väl? Finns ju ingen poäng där!
Nu är det dock dags för grottmannen att få en air av plysch över sig. Ja, rent av änglavingar och en gloria.
Ibland flagar min fasad som alltigenom kompetent fruntimmer och stolt egen hemmansägare. Då deppar jag ihop alldeles över min älskade gamla jättekåk med tillhörande jätteträdgård. Tänker att det är vansinne att bo ensam på en sånt ställe. I telefon med Helggubben förra veckan nästan tjöt jag.
- Fan, Helggubbe. Jag hinner inte med det här. Är inte i fas med nånting, kvarnstenarna med allt som borde göras knäcker nacken på mig. Uähuähuäh . . .
- Sluta larva dig. Det har gått alldeles utmärkt i över fem år. Strunta i att komma till mig i helgen. Jag kommer till dig i stället, så styr vi upp allting.
Styr upp, så säger han ofta. Och jag är övertygad om att han gillar rollen som den som kommer och styr upp mitt liv.
Efter däckbyte och allmänt bilfix var det dags för fönstren, inte tvättade på väldigt länge. Jag såg knappt ut. Jag hann putsa två fönster medan Helggubben putsade ett halvt. Men mina såg förskräckliga ut även efteråt. Hans var jättefint. Och jag fick skäll.
- Det räcker inte med att bara blöta fönstren begriper du väl, du måste gnugga. Och så måste du ta i med skrapan. Jösses, du är klenare än en mört i handlederna! Varför måste du ha så himla bråttom jämt, det blir ju bara fusk? Hit med grejerna, jag gör det här.
När han åkte hem på söndagskvällen var alla 14 fönster putsade. Utvändigt och invändigt. En del även mellan. Deklarationen var också klar. Och jag lugn igen.
Noggrann och metodisk. När Helggubben gör något tänker han inte (som jag) bara på att det ska bli bra för stunden. Därför är han också en fena på allt vad underarbete heter. Tråkigt skitgöra som lönar sig i längden.
Hans långsiktighet och uthållighet imponerar på mig. Hoppas han kommer att vara lika tålmodig med mig som med min kåk.