"Vi lever i ett individbaserat samhälle med allt större svårigheter att skapa sociala kontakter i närmiljön".
Så står det i en sociologiuppsats som jag hittade på nätet. Den heter mycket riktigt "Goda grannar" och handlar till stor del om kollektivhus och om dessa kan vara bra för det sociala nätverket.
Författarna till den uppsatsen känner inte min granne. Eftersom han är lite blygsam, ja, alltså i lite större sammanhang än grannskapet, får han här bara heta L.
Han är en fena på att skapa sociala kontakter i närmiljön. Han behöver definitivt inga kollektivhus.
Hur skapas då dessa sociala kontakter i närmiljön? Till exempel att som L komma ut på balkongen när han ser att vår bil har parkerats. En av standardfraserna är: Hur får ni tiden att gå? Eftersom han själv numera inte förvärvsarbetar i full skala vet han att jag blir tokigt avundsjuk av all hans TID.
Det går också bra att göra som L; ringa på hos grannen lite då och då och komma in för en pratstund. Då kan man avhandla tv-kanaler, bredband och elpriser eller barnens studier och barnbarnets framsteg. Sedan sträcker L på sig och säger: Nej, nu måste jag gå, jag kan ju inte komma in i ert tempo.
Sociala kontakter skapas också genom att käfta med grannen tvärs över spireahäcken om ogräs och trädbeskärning. Eller att gissa sig till middagen när grillarna tänds framemot sommaren. Då sniffar vi i luften. Oxfilé eller falukorv?
L har en fru som vi kan kalla B. Och barn som heter M och K, som nu är vuxna men som sprungit i vårt hus precis som våra barn varit välkomna hemma hos dem. Vi har till med firat sportlov tillsammans och kollat så att grannsämjan höll.
Ett sätt att odla kontakter är också att låna grannarnas sommarstuga och "bara" ha sönder en hängmatta och en kaffekopp.
Kaffe och ägg och gelatin kan man också låna friskt av varandra, ta en och annan promenad ihop, dricka lite kaffe och prata bort en stund. Det stärker och en dag när livet kanske kärvar lite mer än vanligt vet man att det alltid går att få hjälp och stöd om det så är att bli överraskad med en plåt med nybakta bullar, få bilskjuts eller att tillsammans vädra ut lite orosluft och prata sönder bekymmer.
När det ibland blir tal om att flytta tänker jag: Men L och B, då? Hur känns det att komma hem utan att någon kommer ut på grannbalkongen och frågar hur man fått dagen att gå?
goda grannar
ska ha tårta, tycker vi!
n Bygglov och grannar kan vara en delikat historia. Se till att gå rätt till väga: Grannar bör meddelas om dina byggnadsplaner, om inte annat för att få en tid för eventuella överklaganden. Grannarna får se ritningen som hör till bygglovet och skriver där sina namn och datum. På så sätt får man startdatum för eventuellt överklagande som måste göras inom tre veckor från detta datum.
n Igelkottar är trevliga grannar. Ge dem ett skydd för vintern. Det kan vara en komposthög, ett uthus eller utedass. Eftersom igelkottar går i dvala under vintern behöver platsen vara så ostörd som möjligt.
Igelkotten är fridlyst, vilket betyder att ingen får flytta igelkottar från en plats till en annan. De är allätare och äter skalbaggar, larver, daggmaskar och fågel-ägg. Om man vill mata sin igelkottgranne går det att lägga ut till exempel bröd. Ge dem vatten att dricka, mjölk går också men inte för ofta (Svenska naturskyddsföreningens hemsida: www.snf.se)
n 43 procent svarade ja och 57 nej på frågan: Känner du din granne?
Svenska Bostäder, Sveriges största fastighetsföretag och ägt av Stockholms stad, gick ut med frågan på sin hemsida. 950 personer svarade.