Antikvarien Caroline Morgansdotter har på länsmuseets uppdrag inventerat bebyggelse från 1945 till 1975, en period då ett intensivt byggande pågick.
Hittills har inventeringen genomförts i Motala, Vadstena, Mjölby, Ödeshög, Finspång, Åtvidaberg, Söderköping och Valdemarsvik.
Vi bad Caroline Morgansdotter, själv från Vadstena, att visa oss runt där.
Perioden kallas modernismen. Vad kännetecknar den?
Vi börjar på Bakgatan 5, ett hus som inte gör mycket väsen av sig, insprängt bland andra hus.
- Typiskt modernistiskt formspråk, säger Caroline Morgansdotter. Man skapar variation i fasaden med enkla medel, genom att välja olika material.
Fasaden är slätputsad, runt entrén sitter tegel.
Här i Vadstena är den modernistiska bebyggelsen anpassad till den skala de äldre husen har, vilket inte är så vanligt.
- Det är läckert att dessa byggnader smälter in här i Vadstena som är så präglat av sin medeltida historia. Just därför är det roligt att få lyfta fram dem.
Birgittaklostrets kyrka ligger alldeles i närheten av den äldsta Klosterkyrkan.
- Här uppstår ett läckert möte mellan det gamla och det nya. Den nya kyrkan har ett enkelt formspråk med sin vitslammade tegelfasad, typisk för tiden, och sitt koppartak.
Vid Vätternstranden förevisar Caroline Morgansdotter en karaktäristisk tegelvilla.
- Gedigna material och enkla men effektfulla detaljer, säger hon.
Det röda teglet har en yta som det vore trä. Man lägger märke till spetsbågiga fönster, profilerad takfot, en takkupa i kopparplåt och entrén med ett stort glasparti.
- Vi vill att folk ska få upp ögonen för sådant de möter varje dag, och kanske slå vakt om de här husen lite mer.
Vid Torggatan 5 ligger en modern villa bakom Holmska tomten, ett hemlighetsfullt kvarter med de typiska detaljerna: burspråk, slammat fasadtegel, indragen entré med överljus, det vill säga ett fönster ovanför dörren.
- Fönstren är asymmetriskt placerade vilket ger liv åt fasaden.
Säkert finns det de som retar sig på den moderna bebyggelsen, som tycker att den avviker alltför mycket.
- I Vadstena dominerar äldre bebyggelse. Men man kan inte stoppa utvecklingen. Vi måste kunna bevara byggnader från alla perioder. Det är sånt som ger liv åt en stadsbild.
- Det byggdes många skolor under den här perioden. S:t Persskolan från 1952 är väldigt representativ, mindre och med en mer intim miljö än skolan från sekelskiftet.
På fasaden i gult tegel noterar vi burspråk, profilerad takfot och mönstermurning.
- Typiskt att man skapar effekter med enkla medel.
Till sist tittar vi på Haga, ett radhusområde vid norra infarten till Vadstena. Det ritades av Karl-Göran Eklund och byggdes i mitten av 1960-talet. Caroline Morgansdotter förklarar:
- Radhus började byggas på 1950-talet och blev ganska snart en populär byggnadsform. Haga har ett miljöskapande värde där det ligger vid genomfarten, stramt och vitt, som ett blickfång. Det är en by i byn, enhetlig och tydligt avgränsad. Då får man ha överseende med vissa ombyggnader.
Modernismen i Boxholm, Kinda och Ydre kan förhoppningsvis inventeras i år. När inventeringen i Mjölby var klar gjordes en utställning på biblioteket, "Folkhemsbygge och rekordår."
I Vadstena planeras en utställning eller en stadsvandring.