Hemma hos Hans och Eva Wikström i Gamla Tannefors i Linköping började det hända saker förra våren. Det var dags för trädgårdsförändring. En damm skulle anläggas och runt omkring skulle det bli olika stenpartier. En vacker och lättskött trädgård var slutmålet.
Gräsmattan skalades helt sonika bort med hjälp av en minigrävmaskin. Den nya anläggningen byggdes upp med hjälp av lager-på-lager-principen. Först sand, sedan markduk (för att hålla rotogräs borta), grovt singel och sättsand innan det var dags för de olika stenpartierna. Mellan varven skulle marken också plattas till och packas ordentligt.
Dammen krävde förstås mycket tid för att bli färdig. Det var mycket att lära och ta reda på, som till exempel hur reningen fungerar. Många tips hämtades från trädgårdsmässor och trädgårdstidningar.
Nu så här våren efteråt porlar det rogivande i dammen, näckrosorna står på tillväxt, strandirisen sticker upp runt kanterna och fåglarna har hittat dit.
Det har precis varit Jättegrönt i Gamla Linköping och Eva (som är bortrest denna dag när vi kommer på besök) och Hans har varit där och handlat växter. Runt omkring dammen står nyheter som vattenjordgubbe och blomstervass och väntar på att planteras ut. Rosbuskar har kommit i krukor.
Stora tujor skyddar trädgården från vind och insyn. De kommer från Wikströms före detta trädgårdstomt. När den nye ägaren inte ville ha kvar tujorna följde de helt enkelt med i flyttlasset.
Små gångar runt tujorna leder till trädgårdsland och till en avskild dold plats för kompost och vedhuggning.
Att vandra runt i trädgården är som att gå på en liten upptäcktsfärd. Humlebon och fantasifulla fågelholkar, stenar från en åker, ölandssten som sålts från en garageuppfart, en ståtlig järn-grind som såldes via annons från Rimforsa, vinstockar inne i växthuset, skogsodling i krukor, ett lusthus som Hans pappa snickrat och så, faktiskt, en liten bit vanlig gräsmatta på husets entrésida. Så nu är den nya trädgården klar och det är bara att njuta?
-- Njaa, säger Hans. Nu letar vi efter en gammal lyktstolpe.
Det är inte bara att slå sig till ro i vilstolen.