Har vilda tomater taggar? Det påstod i alla fall en av mina goda vänner när vi promenerade längs en sjö i Södra Brasilien. På den sandiga stranden växte en liten planta som såg rätt tomatliknande ut. Den lilla frukten var röd, blomman var dock inte gul, utan vit. Hela alltet var väldigt taggigt. Jag kom då att tänka på vad den rödskäggige Åke Truedsson som ofta medverkar i teveprogrammet "Gröna rum", skriver i sin Tomatbok (läs den!).
Ungefär så här: Varför inte ta till vara all den växtförädling som aztekerna i Mexiko har ägnat tomaten. Odla olika sorter så att de får finnas kvar.
Snart är det dags att så de första tomaterna. Åtminstone brukar jag, som odlar i ett kallt och otätt växthus, så i början av april.
Förr var Brandywine min absoluta favorit. Men nu har jag investerat en tjuga i Åke Truedssons tomatklubb och fått tillgång till 306 sorters frö. Då blir det lite svårare att välja.
Jag fastnade för fem sorter à 16 kronor.
Cherny mavr från Ryssland är en normalstor planta, svartröd, oval, väger 50 gram och ska ge lång skörd.
Sedan valde jag Green Zebra, också normalstor. Den får gulgröna frukter med mörkgröna stripor och väger 90 gram. Den är medelsen. Men hur vet man när gröna tomater är mogna? Japanese Trifele Red är rysk, namnet till trots. Tomaterna väger 80 gram, är röda, päronformade och mognar tidigt.
White Beauty ska bli en vit skönhet i biffklass. Vit, plattrund och med en vikt mellan 2 och 4 hg.
Jag hade dessutom tänkt mig två sorters körsbärstomater, en orange och en röd. Men jag förmodar att fröerna var slut för i stället fick jag Viskenki Gul och Röd. Båda ger rikligt med 15 gramsfrukter som är goda, påstår Åke Truedsson. Och båda är ryska.
Som om inte detta skulle vara nog har maken hemfört en hel drös tomatfröpåsar från Ryssland. Rapport följer.
Jag ska i alla fall aldrig mer odla Yellow Pear. Den sorten växer vansinnigt kraftigt och ger helt smaklösa frukter, enligt min erfarenhet.
Vilken är din favorittomat? Berätta! gerd.mellberg@corren.se
trädgård
Gerd Mellberg
Reporter